Mikael Lundell odlar grönsaker och tidig potatis i växthus. Ytan omfattar nu drygt 12.000 kvadratmeter efter att det nyaste växthusen tog i bruk 2017. De ersatte gamla växthus som förstördes de snörika vintrarna 2011 och 2013.
– Växthusen är förstärkta och byggda på betongplatta. Nu har jag även satt värmeslingor i dalarna mellan taken för att smälta snön.
Värmen till växthusen kommer från värmepumpar som utnyttjar energin i havsvattnet.
– Det ligger cirka 20 kilometer 50-millimeters slang förankrad på botten i viken och havet utanför. Växthusen ligger bara 500 meter från stranden. Den här vintern har varit särskilt bra ur klimatsynpunkt för oss, vi har aldrig varit i gång så här tidigt, säger Mikael Lundell.
Värmen leds genom slingor som är inbyggda i odlingsbädden i växthuset.
– Genom att jorden värms upp växer grödorna fortare. Särskilt starten är viktig. Om man blåste in värmen i luften skulle marken ändå vara kall. 
Tidigare värmdes växthusen med en panna som eldades med brännolja.
Hur mycket olja sparar du på det här?
– Om det är så milt som i år så räcker värmepumparna till. Är det kallt i mars, som det var i fjol, då behövs det tillskottsvärme, men det handlar om cirka 100 ton per år.
Egen konstruktion
Till växthusen har Mikael Lundells bror Magnus Lundell utvecklat en egen bevattningsrobot. 
– Vi har 25 års erfarenhet av olika anläggningar. Den senaste var amerikansk, men han ville göra det lite bättre.
Anläggningen består av en höj- och sänkbar ramp som löper på räls genom hela växthuset. Den är designad, konstruerad och byggd av Magnus Lundell, som är något av en multitalang med stort intresse för elektronik.
– Han ritade den på datorn och beställde plåtdelar från  en verkstad som vi sedan svetsade ihop. Han har monterat alla rör och komponenter och även programmerat systemet, som är mycket användarvänligt, förklarar Mikael Lundell.
Han startar pumpen och ställer in hur mycket vatten som ska sprutas, vilken yta som ska vattnas samt farten med några knapptryck.
– Datorn beräknar hur mycket vatten som går åt och visar även resultatet. Det går att ställa in tiden och välja vilka sektioner av växthuset som ska vattnas. Under skörd kan det ju finnas tomma ytor som inte behöver vattnas.
Ökad produktion
Förutom vatten kan roboten sprida bekämpningsmedel mot insekter och med en annan maskin som monteras på rampen görs planteringshål för grönsaker.
– Dessutom har rampen en plattform där man kan ha lådorna med plantor vid plantering eller skörd. Det gör arbetsmiljön bättre för de anställda, som slipper bära på lådor.
Som helhet har den effektiviserade uppvärmningen och bevattningen gjort att produktionen ökat med omkring 30 procent, samtidigt som risken för belastningsskador minskat.
I växthusen odlas tidig potatis för vårsäsongen samt tre, fyra skördar per år av grönsaker som rädisa, selleri, kinakål och vårlök. Grönsakerna odlas även på friland. 
– Potatisen sätts i krukor med torv som packas tätt under fiberduk. När de vuxit flyttas de och ställs glesare fram till skörd. Nypotatissäsongen ligger i anknytning till helgerna på våren, påsk, valborg och mors dag, förklarar Mikael Lundell.
Tidigare har man tömt krukorna och plockat ur potatisen manuellt, men det var ett arbetsdrygt moment.
– Efterfrågan ökar till veckosluten och det gjorde att skörden blev en flaskhals med mycket övertid. Man vill ju få ut varan när det är bra pris och nypotatis ska vara färsk.
Fler arbetsplatser
Det gjorde att han började se sig om efter en maskin som kunde separera jorden och potatisen. De flesta maskiner var dock gjorda för vanlig potatis.
– Men sedan hittade jag en svensk tillverkare. Jag skickade en last med krukor till fabriken som testade funktionen. De filmade försöket och jag fick se hur det gick. Det ledde till att jag beställde en maskin och nu har arbetstiden för skörden halverats. 
Trots det har det blivit fler jobb i företaget.
– Vi har nu fyra-fem anställda under lågsäsong och upp till tolv under högsäsong, säger Mikael Lundell.
För investeringarna i växthus och teknik har han fått investeringsstöd på 30 procent från EU.
– Tack vare det har jag kunnat satsa ordentligt och fått bättre konstruktioner och maskiner. Totalt har jag lagt ned knappt en halv miljon i de här projekten och hittills håller kalkylerna. Jag är nöjd med investeringen.
I framtidsplanerna finns ett eget vindkraftverk.
– Jag har utrett förutsättningarna. Det blåser bra här ute och min dröm är att producera både el och värme med förnybar energi.

Jonny Mattsson