Vad händer i Östersjön efter en så mild vinter som denna?
Det vill landskapsregeringen forska om i sommar. EU-pengar ska sökas för ett gemensamt projekt med miljömyndigheter i Sverige och Finland.
NATUR Klimatförändringarna påverkar utsläppen av näringsämnena kväve och fosfor till Östersjön. Därmed påverkas även risken för algblomning på sommaren.
Exakt hur risken ökar - eller minskar - är än så länge inte helt klarlagt. Därför hoppas landskapsregeringens vattenbiolog Mikael Wennström att ett forskningsprojekt om klimatförändringarnas effekter på näringsläckaget kan starta i sommar.
-Framför allt vill vi få bättre siffror på fosforläckaget från havsbotten, säger han.
Tanken är att ansöka om medel för ett Central Baltic-projekt genom ett samarbete mellan Åland, Stockholmsområdet och sydvästra Finland.
Positivt och negativt
Klimatförändringarna verkar kunna påverka utsläppen av näringsämnen i både positiv och negativ riktning.
-Vad summan av effekterna blir är inte alldeles klart, säger Mikael Wennström och räknar upp några av de olika parametrarna:
En kall vinter med ett kontinuerligt is- och snötäcke innebär ett mindre vattenflöde ut i havet, och därmed lägre utsläpp av näringsämnen. En vinter utan snö och is ökar näringsutsläppen från land.
Å andra sidan innebär ett istäcke på havet att bottenvattnet blir mer stillastående och syrefattigt, vilket ökar näringsläckaget från havsbotten. En vinter utan is minskar näringsutsläppen från botten.
Att havsvattnets temperatur stiger får också effekt. Alla kemiska processer bli snabbare av värme. Det gäller alltså både de processer som frigör näringsämnen och de som binder dem.
Nederbörden spelar in
Mängden nederbörd spelar in på utsläppshalterna. Med mer nederbörd bli utflödet av näring från land större. Enligt de scenarier som gjorts kommer klimatförändringarna att innebära mer nederbörd på vintern och mindre nederbörd på sommaren jämfört med i dag.
-Men det inte självklart att de näringsämnen som släpps ut på vinterhalvåret på grund av milt väder leder till större algblomning på sommaren, säger Mikael Wennström.
Svaret på hur den milda vintern påverkar algblomningen kommer att finnas i Östersjön i sommar. Om forskarna därmed kan lista ut vad som varit orsakerna till resultatet återstår att se.

Februari månads väderlek
enligt mätningar gjorda vid Ålands försöksstation
Medeltemperatur: +1,6 ºC ”Normal temperatur” (medeltal för åren 1972-2000): -3,4 ºCSkillnad: 1,8 ºC varmare än normalt
Högsta temperaturen vid två meters höjd: +9,2 ºC den 24 februariLägsta temperaturen vid två meters höjd: -10,3 ºC den 16 februari
Lägsta temperaturen vid markytan: -13,7 ºC den 16 februariAntal dygn med minusgrader vid markytan: 20 st.
Summa nederbörd: 41,2 mm ”Normal nederbörd” (medeltal för åren 1972-2000): 32 mmSkillnad: 9,2 mm mera nederbörd än normalt
Mest nederbörd föll det den 16 februari, då det uppmättes 9,7 mmAntal dygn med nederbörd: 10 st.
Mest snö uppmättes den 3 februari, då snödjupet var 8 cmAntal dygn med snö: 5 stycken
Kommentar: Som de flesta säkert redan hunnit konstatera var februari speciellt varm. Medeltemperaturen för månaden låg närmare 2 ºC högre än s.k. ”normalt” värde. Vidare kan noteras att våren i år började osedvanligt tidigt eller den 27 februari - det enligt de risksvenska meteorologernas sätt att beräkna våren ankomst (= sju dygn i följd med en dygnsmedeltemperatur på över 0 ºC efter den 15 februari).  Att vintern varit extra mild talar också det faktum att ingen nämndvärd tjäle har registrerats. Det i sin tur har varit till nackdel för bl.a. skogsavverkning och timmerutkörning. Nederbörden som var något rikligare än normalt, avviker inte mängdmässigt markant från det ”normala” – det onormala har varit att mycket av nederbörden fallit i form av regn och inte som snö.  
Ålands Försöksstation
 

Ålandstidningen