I går arrangerade Ålands kommunförbund ett seminarium där man bjöd in kommunalt förtroendevalda och kommunala tjänstemän i syfte att belysa läget i kommunerna inför den kommande mandatperioden. 
Representanter från kommunerna, landskapsregeringen och Åda höll föredrag och under eftermiddagen ordnades ett panelsamtal där diskussionen gick het kring kommunreformen, hållbarhetsfrågor och samarbete mellan landskapet och kommunerna. 
Bland annat kritiserades kommunens minskade intäkter från landskapet av Föglös respektive Vårdös kommundirektörer Niklas Eriksson och Andreas Johansson.
– På sistone ser man hur landskapsregeringen och lagtinget tar allt större delar av landskapets pengar vilket inte är hållbart i längden. Det är viktigt att reda upp innan Finland drabbas av en ekonomisk lågkonjunktur, sade Andreas Johansson. 
Lägre kostnader med digitalisering
Kumlinges kommundirektör Christian Dreyer å sin sida påpekade att skatteavdraget visserligen fyller en funktion som konjunktionsstimulerare men att det för små kommuner innebär förlorade intäkter vilket skapar behov av skattehöjningar.  
Andreas Johansson kritiserade idén om att kommunreformen skulle lösa de små komunernas ansträngda ekonomi. 
– Det enda som händer är att man för över problemen på en annan kommun, sade han. 
På plats var också Katarina Donning, vd för Åda, som gav insyn i hur digitaliserade arbetsprocesser både kan minska kommunernas utgifter utan att ge avkall på servicenivåerna, och samtidigt öka kommunernas hållbarhet. 
 – Genom digitalisering kan man effektivisera genom att se över gamla verksamhetsprocesser och ta i bruk nya tjänster och arbetssätt. Då kan man lägga mer tid på analysering som ger större effekt för framtiden.
Samtidigt påpekade hon att sådana förändringar kräver modigt ledarskap och att implementeringsperioden kräver både tid och resurser. 
Bättre samverkan mellan kommun och landskap
Flera av deltagarna lyfte fram bristen på dialog mellan kommunerna, landskapet och olika aktörer. 
– Vi måste komma bort från det klimat där man blir motparter i alla frågor, det är illa för utvecklingen eftersom vi rör oss med samma pengar, menade Niklas Eriksson. 
Också landskapets utvecklings- och hållbarhetsstrateg Micke Larsson pekade på behovet av systemförändringar för att offentliga sektorn ska lyckas samverka bättre. 
– Det här verkar vara ett problem som funnits i decennier och det är inte personbundet, sade han. 
Deltagarna diskuterade även hur kommunerna ska samarbeta bättre med sina invånare.
– Det är viktigt att ha bra kontakt med näringslivet i kommunen och inte bara tillföra grundläggande service, sade Niklas Eriksson, som berättade att Föglö kommun varje år bjuder in företag och föreningar för diskussioner. 
Extra inkomster till basservicen
Slutligen diskuterades paneldeltagarnas förhoppningar inför den kommande mandatperioden. Katarina Donning lyfte fram behovet av samverkan och tydliga prioriteringar för vad man ska satsa på inom IT.
– Det är viktigt att kommunerna ser på vad i verksamheten som inte är hållbart i dag och om det finns något de kan förädla ytterligare för att nå de sju strategiska utvecklingsmålen, sade Micke Larsson. 
Niklas Eriksson framförde önskemål om att landskapet skulle ge extra inkomster till basservicen inom kommunerna efter att man gjort upp budgeten. 
Christian Dreyer förde fram önskemål om att kommunpolitikerna skulle välja att agera för den självständiga kommunen och inte blanda in lagtingspolitik i sitt arbete medan Magnus Sandberg från Ålands kommunförbund önskade en större lättfothet i det politiska arbetet, särskilt på landskapsnivå.
– I grunden är det ett fungerande system, men det kräver mindre fixeringar, sade han.

Jorunn Lavonius