Pandemiläget har ännu inte satt några djupa spår i kommunernas skatteintäkter, trots permitteringar och stigande arbetslöshet. Det konstateras efter en redogörelse för skatteintäkterna i maj i de olika kommunerna som utförts av Sunds kommundirektör Andreas Johansson.
– Man ser ett litet bortfall i maj, men än så länge ser det ganska bra ut. I och med att intäkterna också baserar sig på förskott är det svårt att säga hur verkligheten ser ut, säger Magnus Sandberg, direktör för Ålands kommunförbund. 
Krympande skatteunderlag
Enligt Magnus Sandberg är det stor skillnad på hur hårt de olika kommunerna drabbas av pandemin. 
– Det finns stora olikheter i arbetsmarknaderna och vilken typ av näringsstruktur kommunerna har. Mariehamn drabbas hårdast med 16,3 procent arbetslöshet, medan en kommun som Sottunga inte drabbas så hårt eftersom många är pensionärer eller jordbrukare, säger han. 
När kan man vänta sig att krisen börjar synas i kommunernas ekonomi?
– Det kommer nog att märkas under året. De åtgärder som landskapsregeringen har vidtagit har hittills varit tillräckliga, men på längre sikt vet vi inte hur det kommer att slå. Landskapsregeringen sitter i samma båt som kommunerna och deras finansiering är också beroende av skatteintäkterna, så vi är på väg mot ett utmanande ekonomiskt läge. Förhoppningarna för att turistnäringen och handeln ska få någon form av säsong börjar dessutom försvinna vid det här laget i och med att man väljer att inte lätta på restriktionerna mot Sverige.
Magnus Sandberg poängterar att tillväxten på Åland har varit långsammare än i Finland de senaste åren, vilket påverkar skatteintäkterna. Samtidigt menar han för att verkställandet av de nya socialvårds- och grundskolelagarna medför en risk för skattebortfall med utökade skyldigheter för kommunerna.
– Vi har stora reformer på kommande och när de verkställs finns en rejäl risk att skatteunderlaget krymper.
”Missvisande siffror”
I en jämförelse gjord av Sunds kommundirektör Andreas Johansson framkommer mycket riktigt att Mariehamn drabbats hårdast av skattebortfall under maj månad med ca. 360.000 euro mindre skatteintäkter än år 2019. Därefter följer Jomala med 90.000 euro mindre skatteintäkter än fjolåret och Hammarland som förlorat 50.000 euro jämfört med 2019.  Saltviks kommun har höjt skattesatsen från 17,25 procent till 18 procent och har därmed klarat sig bäst med 750 euro mer i skatteintäkter än fjolåret.
Samtidigt påpekar Andreas Johansson att siffrorna fortfarande visar på ett lindrigare underskott än fjolårets jämförelse och att samfundsskatten har ökat sedan fjolåret, vilket han menar att är missvisande. 
– Tabellen säger egentligen ingenting om hur corona har slagit mot kommunerna. Siffrorna för samfundsskatten indikerar att det kommer att bli en stor rättelse senare i år när systemet kommer ikapp. Sammanställningen tjänar främst till att upptäcka riktiga orimligheter som dessa och att bedöma hur hela Åland mår.
10 miljoner underskott
Andreas Johansson bedömer att det är för tidigt att säga hur pandemin drabbar kommunernas ekonomi. 
– Vi kan anta att det inte kommer att slå positivt, men det här visar på att det är omöjligt för kommunerna att planera sin ekonomi under rådande förutsättningar. Ju fortare man tar en diskussion på samhällsnivå, desto bättre är det. Även om redovisningarna ännu inte visar det så kommer kommunerna att få en drastisk minskning av skatteintäkter när det är så relativt stor arbetslöshet.
Tycker du att landskapets pengar till kommunerna i tilläggsbudgeten har räckt till?
– Nej, de räcker inte. Förra året gjorde de åländska kommunerna ett sammanlagt underskott på 10 miljoner euro, och det måste också hanteras på något sätt. Frågan är hur stort underskottet blir för 2020.

Jorunn Lavonius