Det är ingen som har missat att januari varit både regnigare och varmare än normalt.
Och mätningarna från försöksstationen bekräftar det. Inte sedan 1989 har det varit så här varmt.
VÄDER Ålands försöksstation kan konstatera att januari har varit mer nederbördsrik och varmare än normalt.
Medeltemperaturen var nästan fyra grader varmare. Temperaturen var +1,6 grader och det normala, det vill säga ett medelsnitt från 1972 till 2000, är 2,3 minusgrader.
Går man tillbaka i historien har det bara varit en enda gång januari har varit varmare än i år, skriver Ulla Boman vid försöksstationen i ett pressmeddelande. I januari 1989 var medeltemperaturen 1,9 grader, vilket är aningen varmare än nu. Samma år var också februari och mars rekordvarma.
Den varmaste dagen var den 29 januari då man mätte 6,2 plusgrader vid två meters höjd. Den lägsta uppmätta temperaturen under januari var 9,2 minusgrader. Den uppmättes den 28 januari.
Trots att januari varit ovanligt varm var det minusgrader vid markytan hela 23 dygn.
Dubbel mer nederbörd
Nederbörden har också varit större än normalt. Hela 100,7 millimeter har uppmätts. Det är drygt 50 millimeter mer än normalt, som ligger på 47 millimeter.
Mest nederbörd kom den 23 januari då det under ett dygn föll 12 millimeter.
Trots mycket nederbörd har det varit ont om snö under månaden. Bara åtta dagar har man kunnat mäta snödjupet. Som mest har det varit 6 centimeter snö.
Ingen tjäle
Varma och regniga januari har satt sina spår, berättar Ulla Boman. I skog och mark är det dyngsurt, skriver hon.
Detta beror främst på att det inte finns någon tjäle i marken ännu, till förtret för jord- och skogsbrukarna. Tjäle minskar nämligen både skador i form av söderkörda skogsvägar och förbättrar jordstrukturen på åkrarna. Dessutom hjälper tjälen till att minska skadedjuren.

Matilda Andersson