Klassificeringsstatusen ska ingå i landskapets förvaltningsplan för vatten och ligga till grund för det åtgärdsprogram som tas fram nästa år. Just nu pågår en samrådsprocess där förslag på åtgärder för att förbättra vattnen samlas in.
– Statusen spelar stor roll för åtgärder, men vi måste också rapportera till EU. Det går ju inte åt rätt håll, vilket är lite oroväckande, och vi måste förklara för EU varför det inte blir bättre trots att vi försöker göra saker, säger Susanne Vävare, vattenbiolog vid landskapets miljöbyrå.
Troligen måste mer göras, säger hon.
– Då behöver man en stor mängd pengar och resurser.
Mänsklig påverkan
Bland de sjöar som omfattas i övervakningsprogrammet uppnådde endast Borgsjön en hög status. Övriga fick god, måttlig och otillfredsställande status med ett undantag: Vargata träsk vars status bedöms som dålig.
– Träsket har alltid haft den sämsta statusen, det är något med den sjön som inte fungerar. Men så där illa var det inte för länge sedan, så det måste bero på mänsklig påverkan genom jord- och skogsbruk och avlopp, säger Susanne Vävare.
Försämringen sker framför allt i Ålands inre områden. Mycket nederbörd och avrinning har påverkat de inre vikarna liksom de belastningskällor som finns i vattnens närhet.
– Vi har bara oss själva att skylla. Vi måste komma åt källorna och jobba med dem, det är inte jättelätt.
