Vad kommer ni att granska?
– Det gäller alla områden där uppgifter om barn behandlas, som hälso- och sjukvården, socialvården och utbildningen, alltså även barnomsorg, skolor och högskolan, men även annan verksamhet.
– Sedan hösten har Dataskyddsinpektionen fått ett ökat mandat, så att även privata aktörer som lyder under åländsk lag omfattas. Dit hör till exempel privat sjukvård och företagshälsovård.
– Områdena har valts på grund av att särskilda kategorier av personuppgifter behandlas i stor omfattning inom hälso- sjuk- och socialvård och eftersom Datainspektionen har ett särskilt lagstadgat uppdrag att värna barns rättigheter.
Hur går granskningen till?
– Det sker främst genom stickprov, så att några enheter inom varje område kontrolleras. Hur informationen samlas in, hur den sparas, vad är syftet och vilka har tillgång till den. Det är ett ganska tidskrävande arbete, men om det kommer in anmälningar gällande dessa ärenden så kommer de att prioriteras och då kanske det inte behövs stickprov heller.
– Genom att informera om granskningsplanen vill vi även upplysa dem som berörs, så att de vid behov kan rätta till rutinerna innan vi kommer på besök.
Vad annat ingår i granskningen?
– Vi kommer även att granska hur verksamheter uppfyller rätten till information som ska ges till en enskild person. Dels när personuppgifter hämtas in direkt från den enskilde och dels när uppgifter hämtas in från tredje part.
– Rätten till information är nödvändig att granska då den enskilde enbart kan hävda sin rätt om vederbörande är informerad om sakomständigheter och sina rättigheter. Att göra en övergripande granskning av rätten till information är därför nödvändig för att säkerställa att enskilda ges möjlighet att utöva även andra rättigheter under dataskyddsförordningen.
– Dessutom ska en uppföljning av rapporten om dataskyddsombud i Ålands allmänna förvaltning göras under våren. Vi hittade i fjol brister i avtalen mellan Åda och kommunerna och noterade att det fanns för lite  personalresurser. Nu ska vi se om man vidtagit åtgärder eller om det behövs ett föreläggande.
Ni ska även granska kameraövervakningen?
– Ja, jag upplever att det förekommer mycket kameraövervakning på Åland, men informationen om vem som är ansvarig och syftet saknas oftast. Europeiska dataskyddsstyrelsen gav förra året ut en vägledning för hur kameraövervakning får göras inom ramen för dataskyddsförordningen. Det är därför hög tid att sätta fokus på det här.
– Rent konkret handlar det om hur det går till, är det en realtidsövervakning eller sparas filmerna och i så fall hur länge och med vilket syfte. Övervakningen kan fylla en funktion för att utreda brott och i många fall är det motiverat.
Vad får man filma?
– När det gäller privat egendom, till exempel ens eget hus, så finns det inga begränsningar så länge filmerna endast används för privat bruk. Däremot anser jag att man bör informera om att det sker. Går man utanför tomtgränsen gäller regelverket och olaglig övervakning är ett brott i strafflagen, understryker Joakim Söderberg.

Jonny Mattsson