I flera länder i världen har plastkassar förbjudits. Ålandstidningen begav sig ut i matbutikernas vimmel på lördagsförmiddagen för att ta reda på vad folk tycker om kassarna. Behövs de? Ska de förbjudas? Var ska man ha maten istället?

Fakta
Påsförbud
Flera länder i världen har förbjudit plastkassarna, däribland Sydafrika, Uganda, Kenya, Bangladesh, Taiwan och delar av Indien. San Fransisco är den första större staden i USA där ett förbud införts. I vissa länder kan man få böter bara för att inneha en plastkasse.
I Kina startar förbudet mot gratis utdelning av plastkassar den 1 juni. I Australien ska plastkassarna fasas ut och förbud har även diskuterats i Storbritannien, Frankrike och Irland. Ett antal länder har dessutom dryga skatter på butikernas plastkassar.
På Åland är diskussionen om ett förbud inget nytt. Redan för två år sedan lämnade Rauli Lehtinen (lib) in en motion om ett påsförbud, som dock inte röstades igenom.
 
MILJÖ Plastpåsar i mängder därhemma, som väller ut ur kökslådan. Det känner nog många igen sig i.
- Jag använder plastkassarna som sopkassar, det går jämt ut ungefär. Biokassen är jag rädd för att inte ska hålla, säger Bengt Bergman som är på Citylivs och handlar.
Citylivs, Mathishallen och de andra åländska K-butikerna har sålt biologiskt nedbrytbara matkassar sedan mitten av november.
Säljer flest plastkassar
Butiksföreståndare Magnus Karlsson har inte hört från kunder att någon biokasse skulle ha gått sönder när man bär hem matvarorna, de är gjorda för att klara lika stor tyngd som de av plast. Citylivs har sålt rätt så många biokassar enligt honom.
- Men vi säljer fler plastkassar än biokassar och det beror nog till en del på priset. Biokassen är 15 cent dyrare.
Magnus Karlsson är positiv till att dela ut tygkassar med reklam, enligt Niklas Rajamäkis idé som beskrivs i artikeln intill.
- Det skulle jag vara med på. Det är ett onödigt slöseri att köpa plastkassar som bara används en gång. Alla tunna fruktpåsar borde man också göra något åt och hitta alternativ till.
- Den här årstiden kommer grönsakerna färdigpaketerade i plast till oss, men sommartid låter vi bli att plasta in dem, säger han.
Göra påsar av skal
Anki Johansson är också på Citylivs och handlar. Hon tar med en egen tygkasse eller så tar hon in cykelkorgen i butiken.
- Vi har inte en enda plastpåse hemma. Till soporna köper jag tunnare och billigare plastpåsar på rulle.
Hon är kritisk till biokassen.
- Kassen är gjord på majsstärkelse. Majs ska ätas och inte användas till att göra plast av. Det borde finnas något bättre att göra komposterbara påsar av. Man kanske kunde göra dem av banan- och apelsinskal?
Att förbjuda plastkassar är i hårdaste laget enligt henne, men priset kunde höjas rejält.
Ulrika Granlund tycker inte heller att ett förbud är rätt väg.
- Det är bättre att uppmana till att använda alternativ.
Tar med egen kasse
På Mathishallen är biokassen också poppis, så populär att den tagit slut. Nya kassar väntas i veckan.
Joakim Westerholm är på hallen och handlar. Han har med sig en egen plastkasse som ligger i korgen, prydligt hopvikt för att ta lite plats.
- Jag har med mig egen kasse till 99 procent. Ibland en gammal plastkasse, ibland en av tyg. Man måste tänka på miljön, pengarna spelar inte så stor roll.
Hur gör du för att komma ihåg att ta med en kasse?
- Samtidigt som jag tar shoppinglistan så åker kassen med. Det är någon gång när jag impulshandlar som jag glömmer den.
Mikaela Sandell ska bara köpa en liter mjölk och behöver ingen påse den här gången.
- Jag köper antingen en plastkasse eller en biokasse när jag handlar.
Precis som Anki Johansson tycker Myse Wrede att majsskördarna ska användas till mat och inte till att göra kompostpåsar. Hon har med sig en gul kylväska där hon ska förvara matvarorna.
- Det är skonsammare för miljön att låta bli att köpa plastkassar. Men det är inte alltid så lätt att komma ihåg att ta med en egen, det händer nog att jag får köpa en plastkasse i affären.
 
 
Miljökasse istället för engångspåsar
Golftränaren Niklas Rajamäki är en uppfinningsrik man. Han vill förbättra miljön med hjälp av en återanvändbar reklamväska. Den ska delas ut gratis i livsmedelsaffärerna och vara ett alternativ till plastkassarna man får i butikerna.
Foto: Daniel Eriksson
MILJÖ - Kassen kan användas varje gång man går och handlar, den är dessutom återvinningsbar om den slängs. På sidan ska det stå "miljökasse" och frampå kan åländska företag trycka sina logos, säger Niklas Rajamäki.
Han har tänkt sig att reklamintäkterna ska finansiera inköpet av kassarna. En del av sponsorintäkterna ska dessutom gå till Östersjöfonden.
Svart väska med handtag
Han har fått tag på en amerikansk provkasse som fungerar som förlaga. Kassen är svart, gjord i polypropylen och klarar av en vikt på 12 kilo. I botten sitter en löstagbar pappskiva som ger stabilitet. Handtagen är förlängda långt ner på sidan så att de inte går av.
- Min idé är att ta fram 10.000 exemplar som delas ut gratis. Jag har kontaktat livsmedelsbutiker som visat intresse och nu söker jag sponsorer.
Att de är gratis är huvudpoängen. Tygväskor finns redan, men det är priset som gör att folk ratar dem enligt Niklas Rajamäki.
- Fem företagsnamn får rum på väskan. Sponsorerna är inte klara än och intresserade får gärna höra av sig. De ska synas, men den ska ändå vara diskret och snygg. Jag har kontaktat kunniga designers som kan hjälpa till med utformningen. När man har med sig miljökassen ska man känna sig stolt och miljömedveten.
Hur ska man få folk att fortsätta ta med sig kassen när de går och handlar?
- Det är en vanesak. Börjar man bara göra det blir det en självklarhet, precis som när man skulle börja återvinna och kompostera. Det ska vara någon form av happening när kassen lanseras, så att folk kommer igång. Att byta plastkassar mot tygkassar kan ge mycket bra publicitet för Åland.

Ålandstidningen