De senaste åren har polisens underbemanning varit en uppmärksammad fråga. Den 15 augusti 2018 berättade nu tjänstlediga polismästaren Maria Hoikkala för Ålandstidningen att 19 personer inom polisväsendet skulle gå i pension fram till år 2024. Samtidigt fylls tjänsterna inte på i samma takt. I dagens läge finns 69 polistjänster, men en stor del av de anställda är tjänstlediga på grund av längre sjukfrånvaro, vidareutbildningar eller föräldraskapsledigheter. Exakt hur många det rör sig om kunde ingen på polisstationen svara på i slutet av förra veckan. – Det är en ordentligt jobbig situation just nu. Varje vecka täcker vi flera arbetspass med hjälp av övertid bara för att klara av den normala bemanningen. Poliserna räcker inte till för att täcka upp, säger Magnus Gustafsson, ordförande för Ålands polisförening. Han berättar också att utredningspersonalen ibland fått rycka ut på fältet det senaste halvåret.
Politikernas ansvar
Magnus Gustafsson tycker att polisfrågan inte lyfts tillräckligt mycket i lagtinget och landskapsregeringen. – Våra politiker måste fundera över om de vill att polisen ska kunna komma snabbt vid behov eller att man ska behöva prioritera uppdrag och att det tar tid att komma till platsen som det gör i flera av våra närområden. Det som är mest skrämmande är att polisen inte fanns med i något av våra politiska partiers program den senaste mandatperioden. Vilka konkreta åtgärder tycker du att borde göras för att locka fler poliser till Åland? – Vi måste givetvis se till att våra poliser tycker att jobbet är roligt så att de vill stanna kvar i tjänst. Samtidigt behöver man fundera över hur man lockar åländska men också fastländska poliser till Åland. Man måste se till att ha välbefinnande på arbetsplatsen och i det har också arbetsledningen och politikerna en skyldighet. Ett incitament kan vara att höja lönerna. Magnus Gustafsson ställer sig kritisk till lagtingets beslut att höja avgångsåldern för poliser. – Rent generellt blir den fysiska kompetensnivån och reaktionsförmågan sämre när man blir äldre och vi är den enda yrkeskåren inom landskapet som kräver en fysisk kompetensnivå. När vi jobbar längre tar det längre tid innan tjänsterna blir lediga så att någon yngre kan ta den. 
Bifall från flera poliser
Äldre konstapel Victor Erikslund är polisens förtroendeman för Akava Åland. Han svarar i ett mejl till Ålandstidningen att bemanningen är tillfälligt ansträngd, att det inte finns utrymmen för sjukfrånvaro och att poliserna måste jobba övertid för att bemanningen ska fungera. Han menar att det under flera år påtalats problem till politikerna gällande rekryteringar och pensionsavgångar. ”Frågan borde prioriteras i högre grad än vad som gjorts”, skriver han. Polisens löneförhandlare på Akava Åland John Farell bekräftar också att polisstationen är kraftigt underbemannad. – Myndigheten drivs av de som är villiga att jobba övertid, säger han. I egenskap av polisens löneförhandlare berättar han att det inte görs påtryckningar för löneförhöjningar för tillfället och hänvisar till den senaste lönejustering som gjordes i fjol. – Jag upplever att gänget är nöjda med förhöjningen, men om de är nöjda med lönen rent generellt vågar jag inte svara på.
Föråldrad polislag
I slutet av förra året anmälde polisföreningen landskapsregeringen till justitiekanslern för avsaknad av direktiv och uppdaterad lagstiftning. Magnus Gustafsson är besviken att saken ännu inte är åtgärdad. – Polisarbetet tolkas som ett krävande och farligt arbete och landskapsregeringen i egenskap av arbetsgivare är skyldig att säkerställa anvisningar för hur saker ska göras på rätt sätt, men det har de inte gjort.  Vår roll som myndighet är att verkställa det som är skrivet i lagen, inte att tolka saker och ting. Landskapsregeringen har försatt sig i en ganska prekär situation.

Jorunn Lavonius