Nya tag i EU-arbetet och hög självstyrelsepolitisk profil. Det utlovar självstyrelsepolitiska nämndens ledamöter under den nuvarande mandatperioden.
-Nämnden har en enorm potential som ska tas till vara, säger förre riksdagsmannen och första vice talman Gunnar Jansson (lib).
LAGTINGET Lagtingets självstyrelsepolitiska nämnd har två huvudsakliga uppgifter. Dels grundläggande självstyrelsepolitiska frågor, dels att fungera som ett bollplank till landskapsregeringen i EU-frågor.
Nämndens sammansättning efter det senaste lagtingsvalet är något av ett "all star team". Många rutinerade politiker med lång erfarenhet av såväl självstyrelsepolitik som EU-frågor, både på hemma- och bortaplan.
Ambitionen är därmed stor i nämnden. EU-frågorna ska få högre prioritet. Och politikerna hoppas att förvaltningen ska följa efter.
-EU-arbetet är så mycket mer än de problematiska frågorna som vårfågeljakt och snus. Det är en kvarn som maler som vi måste försöka ge input i, säger nämndens ordförande, talman Roger Nordlund (c).
Har ett huvudspår
Hur det åländska deltagandet i arbetet med EU-lagstiftningen ska bli bättre är en fråga som nämnden funderar på. Förre riksdagsmannen Roger Jansson (fs) jämför med Finland:
-I riksdagen utgörs i genomsnitt 30 procent av arbetet av EU-frågor. I vissa utskott, till exempel det för jordbruksfrågor, är siffran 50 procent. I lagtinget är den fem procent, säger han.
Orsaken är att lagtinget inte får lika mycket information som riksdagen i EU-ärendenas slutskede.
-Det är otillfredsställande. Men därför måste vi börja arbeta med EU-frågorna i tid och påverka i Helsingfors och Bryssel, säger Roger Jansson.
-Vårt huvudspår är att kräva mer deltagande när ärendena ligger vid ministerierna i Helsingfors och att vara lika välinformerade som tjänstemännen där, fortsätter han.
Systemet en besvikelse
Det nuvarande systemet, där åländska tjänstemän deltar i statsrådets cirka 40 sektorspecifika beredningssektioner, duger inte, anser Roger Jansson.
Språket är ett problem. Dessutom fungerar inte beredningssektionerna som beredningsorgan. I stället sker nästan allt beredningsarbete internt på ministerierna.
-Det arbetet är stängt för oss om man inte har de rätta personliga kontakterna, säger Roger Jansson.
Gunnar Jansson håller med, och lägger till att även mängden EU-information och avståndet till Helsingfors orsakat problemen.
-Beredningssektionerna har inte motsvarat förväntningarna. De har i stället medverkat till att marginalisera Åland. Vi måste finna nya samarbetsformer, säger han.
Även Gun Carlson (c) har erfarenhet av beredningssektionerna.
-De gjordes viktiga, men där säger man bara ja och amen till det mesta. Det har tagit lite tid att inse det, säger hon.
"Fördraget en möjlighet"
Den nya självstyrelsepolitiska nämnden har även tänkt hålla en hög självstyrelsepolitisk profil, säger Roger Nordlund.
Gun Carlson anser till exempel att en viktig uppgift för nämnden är att få riksdagen att förstå att Ålands lagting är en parallell organisation.
-Ett av två likvärdiga parlament. Det vill man inte ta till sig, säger hon.
Roger Jansson ser för sin del lagtingets behandling av EU:s Lissabonfördrag senare i år som ett tillfälle och en möjlighet att uppnå åländska mål gentemot Helsingfors.
Och Gunnar Jansson för två andra möjligheter på tal:
-Nämnden har en väldigt vidsträckt initiativrätt. Den kan initiera vad som helst när som helst.
Dessutom har den självstyrelsepolitiska nämnden en unik rätt att avge yttanden, enligt Gunnar Jansson.
-Finlands riksdag har ingen resolutionsmakt. Men självstyrelsepolitiska nämnden får uttala sig om primärvalet i USA eller vad som helst. Det är en enorm potential som ska tas till vara , säger han.

Ålandstidningen