De åländska programmet för strukturfonderna omfattar sammanlagt 10.049.000 euro varav landskapsregeringen står för hälften, medan 2,32 miljoner kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och 2,7 miljoner från socialfonden (ESF).
Finansiering ur programmet beviljas i form av projektstöd till juridiska personer, det vill säga offentliga organ, föreningar och stiftelser, samt ifråga om ESF-åtgärder även företag.
– Så gott som alla medel i form av projektstöd är beviljade. Eruf-pengarna i sin helhet och ESF till 98 procent. Av medlen är cirka hälften utbetalda, men det är flera stora projekt som fortfarande pågår. Sedan sker slutredovisningen i efterskott, säger byråchef Susanne Strand på näringsavdelningen.
Hon framhåller att upplägget den här perioden varit ett annat än tidigare.
– Eftersom det inte beviljats Eruf-stöd direkt till företag så har det blivit färre och större projekt. Vissa stora projekt har ändå nått ut till många företag och anställda. I Ålands näringslivs kundserviceprojekt tror jag det var närmare 500 deltagare.
”Har nått målen”
Eruf är indelad i två investeringsprioriteringar, dels att
främja företagsinvesteringar inom innovation och forskning med fokus är på nyföretagande och innovation. Dels att stödja små och medelstora företags förmåga att inleda tillväxt- och innovationsarbete, för att förstärka konkurrenskraften hos de åländska företagen.
Vilka är de konkreta resultaten?
– Det har startats nya företag och skapats fler arbetsplatser. Dessutom har vi fått nya innovativa  produkter och tjänster som ökar konkurrenskraften, säger Susanne Strand.
För socialfonden finns fyra prioriteringar. Två gäller sysselsättning och delaktighet och två utbildning och lärande. 
– Där handlar det dels om att få in ungdomar och långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden samt om inflyttade och personer med funktionsnedsättning. Den andra delen gäller kompetenshöjning och livslångt lärande samt utbildningssystemet.
Har programmen nått målen så här långt?
– Det tycker jag och det bekräftas även i den  utvärderingsrapport som kom i våras. Målsättningarna i strukturprogrammen är rätt lika och gäller ju generellt för EU, men som helhet har investeringarna haft bred effekt. Projekten har varit till nytta för samhället och vi anser att det har varit ett lyckat koncept.
Mera tillväxt och innovation
Förberedelserna för nästa programperiod har redan startat och LR höll nyligen ett seminarium med tjänstemän och representanter för olika organisationer för att få idéer. Målet är att ha ett programförslag för utlåtande i vår.
– Kommissionen har publicerat sina landsrekommendationer där man pekar på olika faktorer i samhället och näringslivet. De används som utgångspunkt när de nya programmen ska formuleras och för vad som ska prioriteras, förklarar Susanne Strand.
Enligt dessa behöver Åland fortfarande förbättra de små och medelstora företagens tillväxt och konkurrenskraft. Bland åtgärdsförslagen finns ökad kommersialisering av nya produkter och tjänster samt främjande av företagskluster och internationalisering.
Finns det några indikationer på omfattningen?
– Nej, det är allt för tidigt för att säga något om programinnehållet ännu. Mycket är ännu öppet. Den nya EU-kommissionen är försenad, budgeten är inte fastställd och förordningsskrivandet pågår fortfarande.

Jonny Mattsson