Risk för mindre pengar från EU är ett orosmoment när jordbrukspolitiken för åren 2014-2020 småningom slås fast. Också det ansträngda budgetläget på Åland oroar landskapsagronom Sölve Högman.
Negativt är att djurproducenter inte längre får odla enbart vall utan måste odla tre olika grödor.
JORDBRUK Just nu konkretiseras och ändras EU-kommissionens förslag till nytt jordbrukspolitiskt program för sjuårsperioden 2014-2020. Enligt Sölve Högman är förslagen i det stora hela rätt okej sett ur åländsk horisont.
- Vill man kan man fortsätta på samma linje som nu. Sett till regelverken är inga stora förändringar på gång.
60 miljoner på sju år
Den åländska jordbrukspolitiken består av två pelare, landsbygdsutvecklingsprogrammet som landskapet har behörighet över och CAP- eller gårdsstödet som är Finlands behörighet.
Det nuvarande landsbygdsutvecklingsprogrammet är värt nästan 60 miljoner euro för åländsk del, fördelat på sju år. EU står för 19 miljoner, landskapet för cirka 40 miljoner. Fördelningen är därmed EU 30 procent, Åland 70 procent.
- EU-delen ska vara minst 20 procent men högst 50 procent, säger Sölve Högman.
Alla kan få mindre
Hur mycket pengar som kommer från EU för nästa period vet man inte ännu. Tidigast i höst klarnar det om Åland får 20 miljoner eller kanske bara 15.
- Orosmomentet är att då jordbruksbudgeten inte får stiga är det risk att alla får mindre.
Den åländska andelen är en budgetfråga och eftersom den åländska budgetekonomin befinner sig i ett ansträngt läge finns det orosmoln även här.
Läs mer i dagens tidning.

Kerstin Österman