- Enda lösningen på övertidstimmarna inom sjötrafiken är att anställa mer personal, säger Bo Karlsson som är landskapets sjötrafikchef.
Samtidigt säger han att lägre löner skulle göra det svårt att rekrytera.

Tidigare artiklar
 
Trafikministern vill få ner sjölönerna (21.2.2007)
 
Politisk strid om retroaktiva sjölöner (14.12.2007)

SJÖLÖNER Grundlönerna inom landskapets sjötrafik är låga. En snittlön för en matros är 1.500 euro i månaden, för ett befäl är summan cirka 1.700 euro. Men flera anställda inom sjötrafiken har så många övertidstimmar att deras månadslön fördubblas.
- Det skiljer sig mellan olika båtar och från person till person. Men de flesta får ett rejält lönepåslag på grund av övertiden, säger Bo Karlsson.
Samtidigt poängterar han att personalen väger in övertidsersättningen när de tar jobb.
- Grundlönen är så låg att det skulle vara omöjligt att rekrytera utan övertidsersättning.
Finns det något sätt att minska övertiden?
- En större personalstyrka. Men problemet är att skulle alla arbeta kortare dagar så innebär det en lön som ingen vill jobba för.
Sjömansunionens huvudförtroendeman Eija Kiviö håller med Bo Karlsson om att personalen skulle flytta om lönerna blev lägre.
- Grundlönen för en matros går knappt att leva på, säger hon.
- I så fall skulle vi behöva omförhandla avtalen så att alla får en högre grundlön. Det är tveksamt om det innebär en besparing.
Hon tillägger att årets löneökning för sjömansunionens medlemmar låg på 1,8 procent, alltså långtifrån de ökningar som andra grupper inom landskapet kan vänta sig efter höstens förhandlingar.
Inte ett isolerat problem
På ett vis skulle minskade övertidstimmar innebära en påtaglig besparing för landskapet. Det är billigare att anställa fler som arbetar på ordinarie tid än att vara beroende av att befintlig personal arbetar kostsamma övertidstimmar.
Men i fallet med sjölönerna finns det flera saker som komplicerar ekvationen.
- Konkurrensen om arbetskraften är stor. Vi måste inse att vi utmanas av en internationell marknad. Lönerna för sjöbefäl är höga eftersom det är brist på yrkesgruppen.
Bo Karlsson har svårt att tro att det skulle gå att hitta duglig personal till en lägre ersättning.
Frågan är om landskapet verkligen kan få ned sjölönerna som trafikminister Runar Karlsson önskar.
- Jag skulle tro att det först måste till en förändring på arbetsmarknaden i stort, säger Bo Karlsson.
Färre turer enda lösningen
Eija Kiviö säger att skärgårdstrafikens personal har efterfrågat en större personalstyrka.
- På sommaren arbetar vi orimligt långa pass. Vi skulle behöva förstärkning särskilt under den tiden.
Försöken att minska kostnaderna för skärgårdstrafiken är inte nya. Under nittiotalet har personalstyrkan minskat radikalt.
- När jag började arbeta inom skärgårdsflottan 1980 fanns tre matroser och en motorman ombord. I dag är det två matroser. Färre än så kan vi inte vara utan att säkerheten sätts på spel, bedömer hon.
Hon är dessutom osäker på att nedskärningen verkligen innebar en besparing.
- Övertiden tillsammans med ett lönepåslag för utökat ansvar gör att det är tveksamt.
Går det då att minska kostnaderna på något annat sätt än att påverka personaltätheten? Eija Kiviö säger att den enda säkra lösningen är att minska på de redan nedbantade turlistorna.
- Vintertid minskar en matros lön med 300-400 euro i månaden. Färre turer innebär mindre övertid.
Men att besluta om ännu färre turer inom skärgårdstrafiken än vad som finns i dag är en obekväm åtgärd som skulle väcka många upprörda känslor ute i skärgården.
 

Tone Nordling