Sunds kommun budgeterade för fjolåret ett årsbidrag på minus 32.000 euro och ett underskott på 400.000 euro. Resultatet blev betydligt mer positivt än budget. När kommunstyrelsen behandlade bokslutet i början av veckan visade det sig att årsbidraget uppgår till cirka 630.000 och att räkenskapsperiodens resultat efter avskrivningar blev knappt 244.000 euro.
– Det är ett glädjande starkt bokslut och inte alls vad vi hade trott. Budgeten träffade ganska rätt i allt utom skatteintäkterna som ökade med 231.000 euro. Det var det högsta skatteutfallet någonsin. Pandemin och det stora antalet arbetslösa har inte slagit igenom alls i skattehänseende, säger Andreas Johansson.
Lägre avdrag bakom
Både samfundsskatteandelarna och kommunalskatten ökade rejält i fjol.
– När det gäller samfundsskatten så var det en temporär ökning till följd av att staten ändrade fördelningsnyckeln, det sker inte i år. Bakom inkomstskatteökningen ligger att avdragen minskat, både riksavdragen och de åländska. Löneinkomsterna ökade inte särskilt mycket, förklarar Andreas Johansson.
Han påpekar att landskapsandelarna i fjol minskade med omkring 300.000 euro och nådde ett historiskt lågt utfall.
– Jag har räknat ut att vi sedan 2018 tappat 600.000 euro i landskapsandelar. Det är tio procent av våra intäkter, vilket är oerhört betydande för vilken verksamhet som helst.
Tuffa budgetkrav
För innevarande år har kommunen antagit en budget som innebär ett negativt resultat om cirka 116.000 euro. De prognoser som finns indikerar att resultatet ser ut att bli bättre än det budgeterade. Men det finns även finns orosmoln över utfallet av landskapsandelar och skattekompensationer.
Landskapsandelarna väntas fortsätta sjunka. Därför har kommunstyrelsen gett nämnderna direktiv att se över sina verksamheter och att gå in för nollbudget.
– Vi är medvetna om de kostnadsökningar som sker, både på energi och annat. Även löneökningarna för 2023 är öppna. Därför kan man inte nå nollbudget, men vi har den ambitionen. Eftersom landskapsandelarna minskar och lagkraven ökar leder det till omfördelning mellan de kommunala verksamheterna. Det blir i praktiken sparkrav från lagtinget.
