HÅLLER LUFTEN på att gå ur storsatsningarna på köptempel?
Den frågan ställs i Svenska Dagbladet och handlar om att trenden mot allt fler köpcentra håller på att vända. Megastora projektet Mall of Scandinavia i Stockholm, som beräknas bli klart 2015, har krympts från 150.000 kvadratmeter butiksyta till 100.000. Satsningen har en internationell koncern bakom sig.
En annan trend är att de nya köpcentra som byggs inte bara nöjer sig med att vara platser där varor säljs, man vill att de ska vara mötesplatser med gott om restauranger och kaféer. Visionen är att köpcentren ska bli som små stadskärnor.
HELT KLART ÄR att många trender skapas och bryts inom handeln just nu, och det gäller naturligtvis också Åland om än i oändligt mycket mindre skala.
Intressant är det att ta del av resonemanget om fortsatt intresse för konsumtion. Fastän Europa och USA nu genomgår ekonomiska stålbad med varsel, ökande arbetslöshet och ekonomiska kurvor som pekar neråt fortsätter handeln som om detta bara var krusningar på ytan.
Klart är att detaljhandeln haft en lång period med mycket goda år när försäljningssiffrorna bara ökat. Om julhandeln är en måttstock på köpkraft, så kan vi om ett par månader se om julhandeln 2012 återigen sätter rekord och om konsumenterna fortsätter att handla som om dåliga tider inte finns.
PÅ ÅLAND HAR handeln genomgått stora strukturförändringar. Borta är de flesta små livsmedelsaffärerna, kunderna har valt bort dem till förmån för de stora livsmedelshallarna. Hugo Andersson i Hammarland är undantaget som går mot strömmen.
I Mariehamn flyttar mer och mer av livsmedelshandeln bort från centrum vilket gör kunderna mer beroende av bil för att kunna handla. Godby håller på att profilera sig som köpcentrum och livsmedelshandeln där får nästa år ökad konkurrens när Varuboden öppnar sin andra butik på Åland. Det är i sig ett trendbrott, att den finlandssvenska kooperationen åter kommer till Åland för att konkurrera om kunderna. Glömt är Samgångs snabba uttåg från åländsk handel tidigare.
Men någon verklig prispressare, typ Lidel eller Willys har inte etablerat sig här. Därför fortsätter prisnivån att vara jämn och hög i fråga om mat.
OM NU TRENDEN är att restauranger och kaféer ska dra kunder till gallerior och köpcentra så går trenden i motsatt riktning på Åland.
Mariehamns centrum är välförsett med näringsställen av olika slag. Däremot fortsätter butiksdöden i centrum, här kan man inte se att näringsställena drar fler kunder rent generellt utom möjligen sommartid. Helt klart är att Mariehamn centrum snabbt måste komma på ett attraktivt koncept för att locka tillbaka kunderna.
Hur man väljer att tackla problemet är oklart. Ska man bredda utbudet av butiker? Ska det ske genom att prissättningen lockar kunder att handla mer? Ska man rikta in sig på klart definierade kundgrupper?
Det finns arbetsgrupper som diskuterar frågorna men eftersom det handlar om att få privata aktörer att dra åt samma håll är uppgiften inte lätt. Envar ser till den egna sfären.
EN UTMANING blir det för Sparhallen att ro iland det nya köpcentret med svenska kedjor som etablerar sig med skyltfönsterbutiker på Åland.
Lyckas konceptet blir området ett stadscentrun utlokaliserat till Jomala. Om köpcentret inte lyckas positionera sig starkt blir det ett i raden av halvstora gallerior där kunder strövar omkring och handlar ur ett allt mer likriktat utbud.
De som bestämmer över hur det blir är förstås konsumenterna och deras preferenser. Det är alla de små valen i vardagen som skapar ett samhälle. De senaste 20 åren har trenden varit att välja bort stadens centrum.
Om trenden håller i sig eller vänder - det vet vi om några år.
Ålandstidningen
