Talmannen Roger Nordlund levererade som vanligt sitt nyårstal i helgen. Hela talet ord för ord, kan du läsa här:
POLITIK Talman Roger Nordlund (c) lyfte fram olika frågor i sitt tal som sändes över Smedsböle. Avsikten var också att talet skulle gå ut över MCA men en felinställd klocka omintetgjorde det.
Här är talmannens tal:
"Bästa ålänningar!
Återigen har ett år gått till ända, ett år som har varit mycket händelserikt för Åland. Det har funnits både positiva samt kanske också litet svåra saker som har hänt i vårt samhälle. Jag tycker ändå att de positiva sakerna överväger eftersom Åland fortfarande är ett samhälle som växer. Vi har passerat 27.000 innevånare och vi närmar oss snart 30.000, vilket man faktiskt för tio år såg som en utopi. Nu vet vi att vi kanske är där om ca tio år. Det är väldigt viktigt att Åland fortsätter att vara ett växande samhälle. Genom att vi fortsätter att öka vår befolkning har vi också möjlighet att fortsätta utveckla vårt näringsliv och att ge god service till alla som bor här på Åland. Vi vet att vi behöver många människor inom åldrings-, sjuk- och hälsovården samt inom skolan o.s.v. Vi räcker inte till, vi som bor här och som är födda på Åland. Därför är vi i den lyckliga situationen att vi har ett samhälle som har en sådan livskvalitet att det kan locka och attrahera människor att flytta till Åland. Det är väldigt viktigt att vi fortsätter att bygga Åland på ett sådant sätt så att vi kan vara konkurrenskraftiga i fråga om arbetskraften också i framtiden eftersom det kommer att vara avgörande för hur vi skall lyckas.
Året som har gått har inneburit några mycket positiva saker för sjöfarten. Jag känner att det är speciellt viktigt att lyfta fram det eftersom sjöfarten är vår huvudnäring. Vi har levt under ett antal osäkra år och inte haft någon direkt långsiktig politik ifrån Finlands regering. Nu verkar det finnas en mycket större förståelse i den regering som nu tillsatts och Finlands riksdag. Det är viktigt för oss som bor här på Åland, att man nu har fattat mera långtgående beslut som kan trygga också sjöfartens konkurrenskraft på lång sikt så att man vågar göra nyinvesteringar och tänka framåt. Det betyder mycket för Ålands ekonomi och för framtidstron här på Åland.
Ytterligare kan man nämna att 2007 har varit ett år då landskapsandelsreformen har genomförts. Det här betyder i klartext att de åländska kommunerna nu får en större klumpsumma från landskapet och att man på så sätt på ett mycket mer självständigt och förhoppningsvis också effektivare sätt kan använda de resurser som landskapet transfererar till kommunerna. På det här sättet kan man trygga kommunernas basservice, d.v.s. grundskolan, barnomsorgen och äldreomsorgen. Samtidigt ger det också ett större ansvar till de åländska kommunerna att tänka mera långsiktigt och att planera. Kommunerna får nu också ett större ansvar för sina egna investeringar. Vi vet att det finns ett stort behov av investeringar speciellt inom äldreomsorgen. Det gäller att utnyttja den nya situationen på ett klokt och ansvarsfullt sätt.
Det har ytterligare varit positivt under året att det kommit en undersökning som visade att utbildningen och skolan i Finland och därmed också på Åland är världsbäst. Det är någonting som känns väldigt bra med tanke på framtiden. Det visar att vi på det sättet ger våra barn och ungdomar den bästa möjligheten och den bästa grunden att arbeta vidare ifrån. Vi vet att kunskap är helt avgörande för hur man skall lyckas i framtiden. Det är viktigt att vi ser till att vi har tillräckliga resurser också i framtiden för skolan på Åland och att vi kan attrahera människor att utbilda sig till lärare och på det sättet ge våra ungdomar bästa möjliga start i livet.
Det som är fantastiskt med Åland är att det är ett småskaligt samhälle. Vi har 16 livskraftiga kommuner och vi har en stark känsla för Åland. Det är viktigt, för Åland är på något sätt egentligen större än vad Åland är på något sätt. Det är tack vare att ålänningarna är så aktiva, kreativa och arbetsamma. Man kan fråga sig hur det kommer sig att Åland har ett så välutvecklat näringsliv med stora företag. Vi har de facto ett näringsliv, om man räknar in sjöfarten, som anställer ungefär 2.000 personer mera än vad det finns arbetskraft på Åland. Hur kommer det sig att vi har idrottare som klarar sig mycket bra på internationell nivå? Vi har IFK i ligan som klarar sig bra där. Vi har damerna som spelar i högsta ligan i Finland och som klarar sig mycket bra där, och så vidare. På kultursidan har vi fantastiska förmågor som klarar sig både på Åland och också ute i Europa på de stora scenerna. Jag tror att en av orsakerna till det här framgångskonceptet är Ålands småskalighet. Det är nära till det mesta här och man hinner därför göra mycket. En person som jag pratade med om de här sakerna sade att ni skall skatta er lyckliga på Åland att ni har det lilla småskaliga samhället med er närdemokrati med möjligheten att påverka, för det ger en bättre utveckling för människorna. Människor som tvingas att jobba långa dagar, sitta i bilköer och sedan bara sova blir inte kreativa. Här på Åland är vi i den lyckliga situationen och kan tacka småskaligheten och de nära avstånden för det. Här hinner man arbeta, man har nära till familjen och man hinner också utöva kulturaktiviteter, man hinner sporta osv. Det här gör att ålänningarna blir mera kreativa också i arbetslivet. Det är en unik situation som vi skall försöka slå vakt om.
Vi har ett fantastiskt utbud vad gäller sport och idrott men också inom kulturen på det lokala planet. Samtidigt har vi också fina möjligheter om man vill ta sig bort från Åland, om man vill resa väster- eller österut. Vårt läge mitt emellan Sverige och Finland, mitt emellan Ericsson-land och Nokia-land är nog de flesta avundsjuka på egentligen. Det är en situation vi skall ta vara på. Vi skall se till att vi har goda relationer, goda kommunikationer och goda förhållanden både västerut och österut. På det sättet tryggar vi bäst våra ungdomars möjligheter att få bra utbildning och vårt näringslivs möjligheter att utveckla sina affärer både österut och västerut.
Den Europeiska unionen har hela tiden varit en utmaning för det åländska samhället och framförallt för självstyrelsen, eftersom EU endast känner nationalstater och inte självstyrande områden. Vi har känt av en hel del bakslag och tillkortakommanden när det gäller den Europeiska unionen och det blir därför lätt en negativ och kritisk hållning och debatt kring EU. Det är ändå viktigt att man samtidigt ser den stora bilden och inser att Europeiska unionen också medför mycket gott för Europa och för världen och även för oss som bor på Åland. Vi lever i ett stabilt samhälle i en stabil omgivning och i en trygghet som få andra människor i världen kan känna. Vi har också en relativt god ekonomisk trygghet och stabilitet, vi har full sysselsättning och räntor som är på en någorlunda låg och stabil nivå. Allt det här är ingenting i sig själv givet utan det bygger på att man är en del av en större helhet där det finns en långsiktighet och stabilitet. På det sättet har EU varit och är positivt för Åland och för oss som bor här. Att EU också är en mycket starkt bidragande orsak till att vi har fred i Europa och förhoppningsvis skall kunna ha det för all framtid, måste man också lyfta fram i dessa sammanhang. Det är viktigt att man ser hela den stora bilden. En yngre person som jag talade med inför det här nyårstalet sade att vi måste ha tilltro också till EU och tro att det skall bli bättre, tro att också Åland skall hitta en plats och ett sätt att fungera i EU och att vi kan hitta lösningar på de s.k. inflytandefrågorna så att vi också kan få talerätt och föra vår egen talan inför EU:s olika institutioner. Det är viktigt att EU inser att det inte endast finns nationalstater utan det finns autonoma områden med egna lagstiftande församlingar som är beredda att ta ansvar och fungera på ett aktivt och konstruktivt sätt inom den Europeiska unionen under förutsättning att man blir behandlad med den respekt som man kan förvänta sig.
Trots att vi har en relativt god situation på Åland måste man ändå i det här sammanhanget lyfta fram den s.k. fattigdomsundersökningen som gjordes av Ålands statistik- och utredningsbyrå. Den visade att vi också på Åland har människor som lever under väldigt knappa förhållanden. Det är en moraliskt viktig fråga för oss alla att se till att vi gör det så bra som möjligt för alla som bor här. Vi måste ha ett trygghetssystem som gör att alla människor kan ha ett drägligt liv och framförallt att vi har sådana system som gör det möjligt för människor att arbeta sig upp igen och kunna klara sig på egna ben. Jag tror och hoppas att vi har ett sådant samhälle och hoppas att vi alla tillsammans skall kunna arbeta för att det skall vara så och att alla skall kunna känna gemenskap och trygghet i vårt samhälle.
Det finns också en viss orsak att tänka efter litet extra. Finlands Banks chefdirektör Erkki Liikanen sade i en intervju för någon vecka sedan att - det skulle nog vara bra om varje familj gjorde, som han sade, en liten stressanalys och tänkte efter. Vad händer om någonting händer med mitt arbete eller att någon i familjen blir sjuk eller något liknande. Klarar vi vår ekonomi också i den situationen eller är det så att vi lever på en gräns som är väldigt farlig för vår fortsatta trygghet? Jag tror att det är bra om vi alla gör det och kanske samtidigt inser att det går att växla ner och leva på olika sätt. Man behöver inte alltid överkonsumera och köpa det dyraste. Man kan också ägna sig litet mera åt att tänka på varandra, vara tillsammans och njuta av det fantastiska samhälle och det utbud som finns här omkring oss. Vi har också en fantastisk miljö och natur här på Åland som man lätt blir hemmablind för.
När man är inne på natur och miljö är det lätt att komma in på klimatfrågorna. Det som för några år sedan verkade avlägset, de stora miljöhoten på det globala området, har på den senaste tid kommit väldigt nära. Vi känner våra egna lokala problem, men samtidigt är vi numera fullt medvetna om alla de problem som finns globalt. Vi ser bilder av isbjörnar som drunknar och vatten och temperaturer som stiger osv. Det här verkade för ett tag sedan väldigt avlägset och främmande. Nu känns det som väldigt nära både geografiskt men också tidsmässigt. Man talar inte längre om hundratals år utan man talar om 10, 20, 30 år och det tror jag är mera gripbart för oss människor. Det är väldigt viktigt för oss alla att vi tänker efter vad vi kan bidra med och vad vi kan förändra i våra liv som skulle bidra till att vi på det lokala planet skapar en långsiktig och hållbar utveckling. Vi måste vara medvetna om att all förändring börjar hos oss själva.
En annan sak som också kommer att vara väldigt viktig under de kommande åren är livsmedelsförsörjningen. Här på Åland och i Norden är vi vana vid att alltid ha mat på bordet och det finns resurser att tillgå. Med den utveckling som är i världen och då befolkningen växer kan det bli så att inom en inte alltför avlägsen framtid kommer också livsmedel att vara en bristvara. Det är både positivt och negativt. Det är positivt för den som är jordbrukare och den som producerar livsmedel att priserna stiger och de råvaror som man producerar återigen får ett värde och en status. Men samtidigt måste vi vara medvetna om att vi måste hushålla med våra resurser på ett klokt sätt så att vi också på det här området kan ha en långsiktig och uthållig utveckling.
Sedan kan man också lyfta fram energifrågorna. De är också någonting som vi måste ta på stort allvar. Vi kan inte utgå ifrån att oljan skall finnas för evigt utan tvärtom är det så att dess tid börjar rinna ut. Det är väldigt viktigt att vi hittar alternativa energikällor och att vi börjar tänka på och arbeta på ett sådant sätt att vi har sådan energi som kan förnyas. Här på Åland har vi goda förutsättningar när det gäller vindkraften och det har gjorts fantastiskt fina investeringar som vi kan vara stolta över. Det finns också flera investeringar som ligger framför oss och som kan göra att Åland kan bli ett av de områden i världen som kanske till största delen kan producera egen energi och förnyelsebar energi. Det skulle vara någonting som vi kunde vara fantastiskt stolta över här på Åland.
Ytterligare en sak som är viktig att lyfta fram som jag var inne på i inledningen av talet är att Åland behöver växa och att vi behöver jobba på ett sådant sätt att vi får männinskor att flytta hit och att vi har en integrationspolitik, som gör att människor som flyttar hit också snabbt kommer in i det åländska samhället och trivs och kan fungera tillsammans med oss här. En hel del arbete har lagts ned på integrationspolitiken och det kommer att fortsätta de närmaste åren. Vi har ett sådant system både på landskapsnivå och på kommunalnivå som gör att alla på sina olika poster skall kunna göra det bekvämt och lätt att komma in i det åländska samhället. På det sättet kan vi också vara konkurrenskraftiga i framtiden.
Så om man vill sammanfatta är det egentligen klimatfrågorna, livsmedelsförsörjningen, energifrågorna och inflyttningen till Åland som är de fyra viktigaste områden och som vi behöver arbeta med under det kommande året och de kommande åren. Vi har en väldigt bra grund att utgå ifrån. För någon tid sedan kunde man läsa i tidningen att Åland är den region i Finland som har de bästa framtidsutsikterna. Det tyder på att vi har ett starkt näringsliv och en stark ekonomi. Nu gäller det bara att vi också kan utnyttja den situationen så klokt som möjligt så att vi kan dra nytta av den och att vi också om 10-15 år kan säga att vi fortsättningsvis är den starkaste och mest utvecklade regionen.
Men det kräver hela tiden att vi är aktiva, vakna och energiska. Ingenting sker av sig självt och vi måste också vara beredda att ibland ta lite risker. Vi måste våga vara entreprenörer både när det gäller näringslivet och när det gäller självstyrelsen. Vi måste våga testa gränserna och hela tiden försöka utveckla vårt samhälle och vår självstyrelse. Det är på det sättet som vi skapar det goda samhället.
Jag skulle vilja sluta med att tillönska alla ålänningar ett riktigt gott och framgångsrikt nytt år. Det är det åttiosjätte året som vi har självstyrelse och jag hoppas att det åttiosjätte året skall bli ett av de bästa åren i Ålands självstyrelsehistoria."
Ålandstidningen