Sophanteringen och grannarnas beteenden fortsätter att engagera ålänningarna. Enligt en av Ålandstidningens läsare förekommer det fortfarande fusk med sorteringen av avfall i bostadsområden.
– Det finns folk som slänger allt i de brännbara soporna. Hur är det möjligt att man 2020 kan ha en enda soptunna, frågar sig läsaren. 
Vi lät frågan gå vidare till Sofie Dahlsten,  verksamhetsledare på Ålands miljöservice (Mise). Hon svarar så här:
– För egnahemshus ligger ansvaret på fastighetsägaren, som ska beställa hämtning av avfall av en entreprenör. Det är nu möjligt att ha ett- eller tvåfackskärl, men med start i höst kommer alla dessa Misehushåll på fasta Åland att byta till minst fyra fack. De som redan har sortering i åtta fack fortsätter som vanligt. Flerfamiljshus har redan flerfackssystemet.
Färdigt sorterat hemma
I praktiken betyder det att soptunnan där allt avfall blandas, ersätts av ett eller två avfallskärl med fyra fack. 
– I det första kärlet finns brännbart, bioavfall, plast och tetror och i det andra  kartong och wellpapp, papper, glas och metall. 50 procent av Misekommunernas egnahemshus har redan åttafackssystemet, påpekar Sofie Dahlsten.
Hon framhåller att Renhållningen gjort ett bra jobb med sortering av avfallet i 15 år. 
– De var pionjärer med sorteringen på Åland. Idén kom ursprungligen från Lund och utvecklades tillsammans med släpvagnstillverkaren NTM i Närpes.
En annan nyhet är ett större kärl på 660 liter med fyrfack, till exempel för mindre bostadsbolag som har ont om plats på gården.
– På det sättet kan man spara en parkeringsplats. 
Mot en cirkulär ekonomi
Det nya systemet kommer att införas zonvis och upphandlingen av hämtningen ska inledas inom kort.
– Det är viktigt att få en acceptabel prisbild och det hänger på hurdana anbud vi får. Målet är att ge kunderna en bättre service. Genom att sortera avfallet direkt hemma blir det effektivare. Mera bioavfall ger underlag för tillverkning av biogas.
Hon pekar på att det är nästa steg i ett stort förändringsarbete.
– De sista soptipparna stängdes 2006. Vi har infört  återvinningen på Svinryggen, Misebilen för farligt avfall och nu utökas fyrfackssystemet. Vi går från en linjär ekonomi till en cirkulär, något som krävs för att nå EU:s miljömål och även för Ålands hållbarhetsagenda.

Jonny Mattsson