» Födelsedag 75 år
Stig Kottelin
Namn: Stig Lorentz Kottelin.
Född: Den 21 september 1945 i Mariehamn.
Bor: I Mariehamn.
Yrke: Pensionerad annonschef.
Familj: Frun Benita, sonen Mathias, barnbarnet Hjalmar.
Intressen: Fotboll, sång och musik, resa, språkpolis på äldre dar, självständighetsivrare.
Firar: Jubilaren väntar med firandet till han fyller jämt. 
– Då jag gick i pension visste jag att jag skulle göra det. Det kom inte som någon överraskning. Då hade jag jobbat heltid i 49 år varav 30 på Ålandstidningen, säger Stig Kottelin.
Vad har hänt under dessa tolv år?
– Jag har blivit farfar. Det är en stor sak. Sedan har vi sålt huset och flyttat till en lägenhet. Det känns bra. Dessutom ligger den centralt i Mariehamn. Fritidshuset i Saltvik har vi också använt mer än vanligt, speciellt i år.
Under sex månader har Stig och hustrun Benita bott på stugan.
– Eftersom sångövningarna varit lagda på is har jag inte haft några speciella skyldigheter att vara i stan. Men visst har vi varit i stan emellanåt.
Hur har pandemin påverkat ditt liv?
– Den har hindrat mig att resa. Vi brukar tillbringa en månad i Spanien varje år. I år fick vi komma hem tidigare på grund av pandemin. Annars tycker jag inte att det varit så farligt. Vi har varit rätt försiktiga.
Samtidigt tycker Stig att det känns bra att bo på Åland då det händer sådana här saker.
– Jag tycker inte att det är bara negativt. Man har möjlighet att umgås och stärka familjebanden under dessa tider.
Stig har också hållit igång med skogsarbete och egentligen inte känt sig speciellt orolig.
– När det händer sådana här saker är det lätt att allt ”slår över” och att man har svårt att hitta en balans. Tänk bara på hamstrandet av toalettpapper i början.
Stig bodde som liten hos sina morföräldrar på en holme.
– Inte hade vi alltid toalettpapper. Men vi hade Ålandstidningen som vi återanvände om man säger så.
Det damp även ner en tidningen Nyheter från Sovjetunionen någon gång men den kunde inte återanvändas.
– Det hade glansigt papper, säger Stig och skrattar.
Bagarstugans akademi
Sedan barndomen har Stig varit intresserad av fotboll.
Han har själv spelat i allt från juniorlag till A-lag i IFK Mariehamn.
– Jag var 30 år då jag slutade men sedan fortsatte jag med motionsfotboll fram till att jag var 60 år. Jag har varit medlem i föreningen sedan 1955 och följer ivrigt laget. Nu har det dock varit lite trist då fotbollen varit pausad men nu är jag en ivrig supporter igen.
Hur är det med sången?
– Jag började ju i Mariehamnskvartetten då jag ännu var aktiv inom fotbollen. Visst fick jag en del gliringar men det brydde jag mig inte om. Jag har alltid gillat att sjunga.
Stig har nu haft en paus från sjungandet i ett och ett halvt år men han har planer på att komma tillbaka,
– Att sjunga i kör är som att spela i ett lag. Baserna i kören bildar backen och mittfältet och tenorerna är anfallare.
Men vem är målvakt?
– Med en sådan uppställning behövs ingen målvakt, säger Stig och ler.
Man kan också hitta Stig på Bagarstugan fyra gånger i veckan tillsammans med en grupp andra herrar.
– Vi är Bagarstugans akademi. Vi samlas för att umgås och lösa världsproblemen. Alla har ett eget specifikt område som man behärskar.
Vilka områden är det?
– Mariehamns stads historia och sjöfart, jakt och fiske, språk och självständighet, kultur och idrott, näringsliv och en massa annat. Vi försöker hålla oss till en timme men ibland kan det bli obetald övertid.
Nöjd med livet
Stig tycker att det är väldigt roligt att sitta ner med sina vänner och diskutera olika saker.
– Ibland kan det bli livliga diskussioner och alla pratar i mun på varandra. Ibland blir det södra ändan av bordet mot norra och så vidare.
Stig försöker också få tid att öva på trumpeten emellanåt.
– När jag var liten knatte var det Louis Armstrong som var min stora idol. Jag gillar fortfarande traditionell jazz.
Han spelar trumpet i ett band som ibland uppträder på olika platser.
– Inför varje spelning får man hårdträna i några veckor. Men jag säger som Putte Wickman ”det är fegt att öva”. Dessutom är det inte lika roligt att spela ensam.
Annars känner Stig att han är nöjd med livet som det gestaltat sig.
– Jag har tillräckligt av allt och att få vara med barnbarnet och spela fotboll är bland det bästa jag vet. Jag ser fram emot den dagen han snurrar upp mig ordentligt, säger Stig.

Petter Lobråten