Åland kommer att förlora stora summor på rederiernas utflaggningar. Ms Eckerös utflaggning gör att flitpengen kan minska rejält för landskapet. Intäkterna till kommunerna också minskar väsentligt när största delen av de anställdas skatter går till Sverige.
Flitpeng
Klumpsumman som Åland får från finska staten är 0,45 procent av statsintäkterna.
När Ålands skatteintäkter överstiger 0,5 procent får man tillbaka överskottet i form av en flitpeng.
I intäkterna räknas statsskatt, samfundsskatt från företag, källskatt, ränteinkomster från källskatt och tonnageskatt.
SJÖFART Ålänningar som arbetar till sjöss på svenskflaggade fartyg betalar 15 procent i skatt till Sverige. Efter det dras ett sjöinkomstavdrag och på den resterade delen av inkomsten dras stats- och kommunalskatt av. En betydande mindre del än den skatten som anställda på finskflaggade fartyg betalar.
Åsub har i en utredning från 2004 beräknat att ett befäl betalar 46 procent mindre i kommunalskatt till sin hemkommun på Åland om ett fartyg flaggar ut, medan det en städerska betalar till Åland är i det närmaste obefintligt.
Minskad flitpeng
Klumpsumman som landskapet får minskar mycket marginellt. Flitpengen påverkas däremot mer, enligt landshövding Peter Lindbäcks beräkningar.
- Flitpengen minskar i lika stor utsträckning som de anställda betalar mindre inkomstskatt. Betalar de en halv miljon mindre så blir det också en halv miljon mindre i flitpeng.
Lönerna som betalas ut till anställda på ms Eckerö är årligen cirka sex miljoner euro. Största delen av de anställda är boende på Åland. De anställda kan uppskattas betala ungefär en miljon i skatt per år. Det går skatt till Sverige, de åländska kommunerna och till finländsk statskatt.
Både utflaggningen av ms Eckerö och Viking Lines nya fartyg Viking XPRS ger minskade inkomster för stat och kommuner.
Många miljoner mindre
Ålands statistik och utredningsbyrå (Åsub) tog fram siffror för utflaggningens påverkan i en utredning som gjordes 2006.
Där kan man se att företagens bidrag till det åländska samhället, genom bruttonationalprodukten (BNP), minskar från 810 miljoner euro för 2007 till 676 miljoner euro för 2015. Åsubs beräkningar utgår från att tio procent av den åländska passagerarflottan flaggas årligen ut fram till 2015. Jämför man med ett "basscenario" där ingen utflaggning sker så är företagens bidrag i stället 880 miljoner euro 2015.
- Eckerölinjens utflaggning kommer dock inte att drabba samhället riktigt så hårt som vi beräknat, eftersom alla anställda erbjuds att stanna kvar. I våra beräkningar innebär utflaggningen även arbetslöshet, säger statistiker Jouku Kinnunen.
Måste agera snabbt
Hans Ahlström är vd för redarföreningen. Han konstaterar att Eckerölinjen inte hade något annat val än att flagga ut.
- Att rederier byter flagg dränerar sakteliga shippingen på Åland. EU-kommissionen har satt Finland och Åland i en orimlig situation, som går mot deras egna principer om en inre marknad. Kommissionen finns till för att bland annat förhindra sned konkurrens mellan medlemsländerna, i snusfrågan är det de själva som skapat snedvridningen.
På regeringsnivå i Finland finns det engagemang i frågan, enligt Hans Ahlström. Både utrikesministeriet och kommunikationsministeriet ska fortsätta sätta press på kommissionen.
- Men det gäller att de finländska politikerna agerar snabbt, fler utflaggningar är att vänta om inget förändras.
Ålandstidningen
