Den åländska ekonomin är direkt och indirekt beroende av förändringar i den internationella omgivningen. Åsub konstaterar att en stor del av konjunkturindikatorerna visar på effekten av coronapandemin, samtidigt som kriget i Ukraina påverkat utvecklingen under 2022.
Inflationen ökade kraftigt och var i genomsnitt 6,6 procent. Prisstegringar inom bostäder, vatten och energi hade störst inverkan.
Oljepriset fortsatte att stiga kraftigt under år 2022 och årsmedelpriset var 101 dollar per fat. Det här ledde till väsentligt dyrare bunker för rederierna, vilket har en negativ inverkan på den åländska ekonomin.
Både transportsektorn som industrin påverkas och hushållen på Åland drabbas hårdare av höga bränslekostnader än genomsnittshushållen i Finland, enligt Åsub.
Negativa förväntningar
Finlands ekonomi väntas nu gå in i en mild recession 2023. Hög inflation och krympande köpkraft leder till att hushållens konsumtion minskar under åren framöver.
Avmattningen i ekonomin syns även i mätningarna av de åländska hushållens förtroende, som var märkbart negativt och försämrades under hösten. Förtroendeindikatorn i både Sverige och Finlands störtdök i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Under hösten uppmättes de mest negativa förtroendesiffrorna som observerats av Eurostat.
Svag krona, stark dollar
Den svenska kronan försvagades under fjolåret både gentemot euron och dollarn när den ekonomiska osäkerheten ökade. Vid årsskiftet kostade en euro omkring elva kronor, den
högsta månadsnoteringen sedan början av 2009.
Dollarn har däremot stärkts avsevärt, vilket är positivt för den åländska tankersjöfarten, men negativ för passagerarrederierna vars bunkerpriser till stor del sätts i dollar.
Nollränteläget i Europa, som varat i sex års tid, tog slut i fjol. Den europeiska centralbanken (ECB) höjde styrräntan flera gånger för att stävja inflationen. Följden blev stigande marknadsräntor, vilket ökar kostnaderna för bostadslån.
Varannan långtidsarbetslös
Arbetslösheten steg kraftigt under 2020 på grund av coronapandemin och låg i genomsnitt på 9,5 procent. Den sjönk 2021 under sju procent och återhämtningen på arbetsmarknaden fortsatte under fjolåret. Arbetslösheten var då i genomsnitt 4,5 procent.
Trots att arbetslösheten minskat utgjordes fortfarande nära hälften av långtidsarbetslösa. Samtidigt råder det fortsättningsvis matchningsproblematik på den åländska arbetsmarknaden.
Antalet konkurser sjönk i fjol till åtta och berörde 36 personer.
Antalet nya företag, som legat på en hög nivå under flera år, minskade under det tredje kvartalet i fjol.
Företagen kommer igen
För näringslivet noterar Åsub en fortsättningsvis stark omsättningstillväxt under 2022, preliminärt cirka 21 procent. Tillväxten var starkast inom branscherna transport samt vatten och el, men transportsektorn hade ett svagt år 2021, och i fjol förekom kraftiga prisökningar på el.
Tillväxten i lönesumman i det privata näringslivet var på årsbasis 13 procent.
Inresandet tog ny fart i fjol, men volymen låg fortfarande lägre än 2019. Turismbranschens omsättning ökade med 43 procent från 2021 och nådde 2019 års nivå, medan lönesumman växte långsammare och var något lägre än före pandemin.
