Aktiebolagens markägande leder till att åländsk mark hamnar i utländska händer. Det tycker centern och föreslår hårdare regler.
JORDFÖRVÄRVSLAGEN - Attraktiva markområden börjar bli en bristvara på Åland. I dag kan ett aktiebolag äga stora markområden som inte används. När bolaget sedan säljs hamnar jorden i utländsk ägo, säger centerns partiordförande Veronica Thörnroos.
Som exempel tar hon mark som följde med Chipsen när bolaget såldes. Hon menar att det finns en stor lucka i jordförvärvslagen.
- Ett aktiebolag borde bara tillåtas att äga mark i produktionssyfte, inte i spekulationssyfte fortsätter hon.
Det är också innebörden i ett förslag som centern kommer att framföra i den parlamentariska kommitté som ska se över jordförvärvslagen, hembygdsrätten och näringsrätten.
Centern efterfrågar ett kontrollverktyg för att styra vad som händer med aktiebolagens mark. Det skulle gå ut på att ett aktiebolag tvingas redovisa vad de tänker använda marken till innan ett köp godkänns.
- Men självklart ska de få bygga bostäder och äga mark som behövs för den egna produktionen, säger Veronica Thörnroos.
Stickprovskontroller
För att se till att aktiebolagen använder marken som de har avsett föreslår centern en kontrollverksamhet.
- Genom stickprov skulle vi kunna följa upp att aktiebolagen gör det de har avsett med sina uppköpta marker, förklarar Veronica Thörnroos.
Hon kan inte säga vad som skulle hända om ett bolag bröt mot regeln.
- Vi har inte klart hur regelverket ska se ut. Men vi tar med förslaget till kommittén och hoppas kunna utreda det.
Hur blir det om ett aktiebolag äger mark och går i konkurs?
- Exakt, vad händer då? Vi har resonerat lite inom centern, men allt är inte klart.
Kan man inte se det här som en inskränkning i rätten att äga?
- Nej, det är precis som med jordförvärvsrätten i övrigt. Skulle vi inte ha den skulle Åland se ut som det gör i Stockholms skärgård. Och jag kan inte se en anledning till att ett aktiebolag ska få äga flera hektar utan att göra någonting med dem.
Liberalerna inte helt emot
Finansminister Mats Perämaa (lib) säger att han har förståelse för centerns förslag.
- Men jag upplever beskrivningen som överdriven. Jag ser inte någon överhängande risk att aktiebolag skulle vara intresserade att spekulera i åländsk mark, säger han.
Samtidigt säger han sig vara öppen för att diskutera frågan.
- Alla innovativa idéer tål att vägas in. Men löser det något problem? Det är frågan som behöver besvaras.
Han är överraskad över att Veronica Thörnroos tar upp försäljningen av Chipsen som ett exempel.
- Det är första gången jag hör att någon klagar på det.
Inom delar av centern finns även en åsikt att allt bostadsägande på Åland borde vara åländskt. I det ingår hållningen att bara ålänningar borde få äga aktielägenheter. Men Veronica Thörnroos säger att förslaget som ligger inte handlar om det.
- Jag personligen delar inte den åsikten. Dessutom är det omöjligt att genomföra i dag eftersom det skulle strida mot aktiebolagsordningen. Vi kan inte bestämma vem som har rätt att köpa en aktie eller inte, säger hon.
- Så länge förslaget inte handlar om att begränsa människors möjlighet att flytta till Åland tycker jag att det är värt att ta upp i den parlamentariska kommittén, säger Mats Perämaa.

Tone Nordling