Den intensiva mediabevakningen på Åland fascinerar de unga utländska journalister som denna vecka gästar Åland på inbjudan av fredsinstitutet.
Flera av dem är vana vid att arbeta under betydligt tuffare villkor.
MEDIA Denna vecka besöks Åland av en delegation unga utländska journalister. Inbjudna av Ålands fredsinstitut studerar de media och det demokratiska deltagandet samt media om konflikthantering.
Gayaneh Abzehamyan från Armenien arbetar på en av landets 10-15 nyhetswebbsajter. Hon berättar att nyhetsförmedlingen i Armenien främst sker via den statskontrollerade tv:n.
-Medan tidningarna stöder oppositionen. Men vår redaktion på webbsajten är oberoende. Vi finansieras av annonser och donationer.
Hotades i telefon
Armenien erkändes som självständigt 1991 efter att Sovjetunionen gått under. Landet är en demokrati, men kämpar med att bygga en fungerande oberoende statsapparat.
-Banden mellan rent kriminella och korrumperade politiker är många. För tre år sedan hotades jag via telefon för en sak jag skrivit. Jag anmälde det hos polisen men de gjorde ingenting. Två journalister har mördats på senare år. Det händer att redaktioner av mystiska skäl fattar eld nattetid.
Gayaneh Abzehamyan hoppas lära sig så mycket som möjligt om den åländska modellen för att kunna berätta om den hemma som ett exempel på möjlig lösning på Armeniens konflikt med grannlandet Azerbajdzjan om Nagorno-Karabach.
-Det finns likheter med Ålands position mellan Sverige och Finland och hur den saken löstes.
Bevakar Haagtribunalen
Brittiske Simon Jennings är baserad Haag. Han arbetar för en mediaorganisation som bevakar frågor om mänskliga rättigheter runt om världen.
-Vi skriver själva och utbildar medarbetare i de olika länderna som kan fungera som stringers och skriva under pseudonym.
Själv bevakar han Haagtribunalen och dess arbete med att döma i fall av krigsförbrytelser i det forna Jugoslavien.
-Det är mycket intressant och en stor utmaning att sätta sig in i den internationella lagstiftningen för att kunna ställa relevanta frågor. Det kryllar ju av jurister i Haag.
Före Haag arbetade han en period på en statskontrollerad tidning i Peking.
-Jag bevakade mest populärkultur så jag kände inte av censuren speciellt mycket, även om man hela tiden var medveten vad man fick och inte fick skriva.
Läser mellan raderna
Överhuvudtaget är kineserna medvetna om hur nyhetsförmedlingen anpassas. Det finns möjligheter att ta in information utifrån. Man läser mellan raderna.
-BBC är till exempel blockerat på nätet, men det går bra att läsa exempelvis The Guardian.
Han berättar att kineserna är oerhört intresserade av allt som händer i USA och i Storbritannien.
-Resten av världen struntar man i. Folk vill gärna veta vilka klädmärken som är inne i New York till exempel.
Även Simon Jennings vill ta med sig Ålandsexemplet hem för att använda på konflikten mellan Serbien och det självständighetskrävande Kosovo.
-Men annars hoppas jag träffa ålänningar och få höra mer om livet här.

Petter Lobråten