102 kvinnliga kandidater ställde upp i årets lagtingsval, en ökning med fyra kandidater från 2011, då 98 kvinnor kandiderade till lagtinget. I lagtingsvalet 2007 kandiderade 88 kvinnor. Andelen kvinnliga kandidater till lagtinget var i år exakt 40 procent, en ökning från 2011 då andelen var knappt 38 procent.
De kvinnliga kandidaterna representerade i år samtliga partier och valmansföreningar utom Åländsk demokrati.
Stört andel kvinnliga kandidater hade Hållbart initiativ, där fyra av fem kandidater var kvinnor.
Bland partierna som i söndags säkrade platser i lagtinget hade Socialdemokraterna den största andelen kvinnliga kandidater, 56,6 procent. Det är en lika stor andel kvinnliga kandidater som partiet ställde upp 2011.
De övriga fem partierna ställde samtliga upp med färre kvinnliga än manliga kandidater. Ålands framtids nio kvinnliga lagtingskandidater, som var valbara på en egen lista, utgjorde 27,3 procent av partiets lagtingskandidater. Partiet ligger därmed kvar på jumboplatsen vad avser jämställt uppställande av kandidater.
Centern, som hade den näst mest ojämställda lagtingslistan 2011, hade i år den näst mest jämställda listan. 41,5 procent av årets Centerkandidater till lagtinget var kvinnor.
Ökning från 34,7 procent
5.572 stycken personer röstade i år på en kvinna till lagtinget, att jämföras med 4.499 personer i valet 2011. 38,9 procent av årets 14.338 lagtingsröster föll därmed på kvinnor – en betydande ökning från 2011 då motsvarande andel var 34,7.
Men att de kvinnliga kandidaterna även i år fick färre röster än sina manliga kollegor kan inte härledas ur förhållandet att fler män än kvinnor fanns på kandidatlistorna. Saken kan i stället uttryckas så, att kvinnorna i årets val var överrepresenterade på listorna i förhållande till hur väljarna röstade.
Lib mest jämställt
Om jämställt röstande definieras som att ett partis kvinnliga och manliga kandidater får lika många röster, är det Liberalernas väljare som röstar mest jämställt. Mycket nära hälften, 50,7 procent, av partiets väljare i lagtingsvalet röstade i år på en kvinna. Därefter kommer Centerväljarna, som till 43,1 procent röstade på kvinnliga lagtingskandidater.
Om extremfallen Hållbart initiativ och Åländsk demokrati undantas, är det de obundna väljarna som röstar minst jämställt. De röstade i 88,6 procent av fallen på en man till lagtinget. Därefter kommer Ålands framtids väljare, som till 12,7 procent röstade på kvinnor. Socialdemokraternas väljare är också mycket ojämställda, men åt andra hållet. Blott 17,9 procent av S-väljarna röstade på män i lagtingsvalet.
Underrepresenterade i lagtinget
I nuläget, före nästa landskapsregeringen har bildats, har tio kvinnor plats i lagtinget. Det motsvarar 33,3 procent av stolarna, vilket kan ställas i relation till att kvinnliga kandidater fick 38,9 procent av rösterna.
Denna diskrepans kan delvis förklaras med att ett antal kvinnliga röstmagneter, exempelvis Camilla Gunell (S), Katrin Sjögren (Lib) och Veronica Thörnroos (C), förbättrade sina respektive partiers jämförelsetal, samtidigt som relativt få kvinnor i deras partier nådde röstetal som räcker till en lagtingsplats. Annat utryckt: nämnda kvinnor drog in män, och inte kvinnor, i församlingen.
Ett resultat av ovanstående är att Liberalerna i nuläget har fyra män och tre kvinnor i lagtinget, trots att Lib-rösterna primärt lades på kvinnor.
Siffrorna i denna artikel kommer delvis från det preliminära valresultatet som publicerades natten till måndag. Det officiella valresultatet förväntas presenteras senare i veckan, efter en genomförd kontrollräkning.
 

Robert Vickström