Man kan va’ liten med stora problem, något i bröstet som känns som en sten. Så fanns det en barnvisa som gick. Och så är det. De senaste åren har undersökningar som Hälsa i Skolan blåst i visslan för att åländska barn och ungdomar, särskilt flickor, mår allt sämre. Andra undersökningar har visat att allt fler unga använder eller har provat narkotika. Hälften av alla som går i gymnasiet vet om någon som säljer, och mer än hälften av de som går första eller andra året där säger att de har varit berusade. Användningen av ecstacy och läkemedel som rusmedel ökar, och enligt Folkhälsans undersökning från i år har en procent av alla som går i årskurs sju i högstadiet provat narkotika, en siffra som stiger till elva procent till årskurs två i gymnasiet. Nyligen kunde vi läsa att tonårsflickor nu dricker mer än pojkar.
Detta medför stora skrämmande rubriker i tidningar och radio, och debatten på sociala medier brukar lyda att det är förskräckligt att barnen mår så dåligt, och för j-vligt att de ska hålla på med knark. Men sedan brukar väldigt lite hända. Så även i det budgetförslag och den tillhörande debatt som just nu pågår. Inga pengar till polisens bland ungdomarna väldigt uppskattade ungdomspolisprogram, och inga till ÅHS lågtröskelmottagning eller någon typ av ungdomsmottagning.
Ett par, men förvånansvärt få motioner från oppositionen om att finna medel i budgeten till dessa. Allt förväntas lösas inom befintlig verksamhet och budgeten innehåller väldigt lite konkret som skulle bättra på ungdomars tillgång till trygghet, psykiatrisk hjälp eller annat stöd i de fall de behöver det. Detta i en budget som ändå ökar landskapets utgifter med 15,9 miljoner i personal- och verksamhetskostnader.
Det är knappast en särskilt kontroversiell åsikt år 2022 att dåligt mående och missbruk tenderar att gå hand i hand. Vi är säkert flera som har känt människor som provat eller i någon utsträckning brukat droger. Men sällan är det någon som fastnar i ett missbruk om de inte redan mår dåligt. Det handlar inte alltid om narkotika, utan också om mer socialt acceptabla och därför mindre synliga saker som spel, sociala medier, shopping eller alkohol. Vad som än distraherar och känns bra.
När psykiatriexperten Kerstin Kronqvist intervjuades i Ålandstidningen i oktober sade hon att inbesparingar på vård och omsorg ger fina påtagliga resultat i stunden, men att de på sikt medför flerfaldigt större materiella och immateriella kostnader – pengar och mänskligt lidande – för ett samhälle. Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, BUP, har en bemanningskris och tills väldigt nyligen rådde också en kritisk brist på skolpsykologer. Åland fick till slut en lågtröskelmottagning dit unga på kort varsel och utan remiss kan vända sig för att tala ut om sitt mående och sina problem, och få hjälp och stöd.
Och i februari i år kunde vi läsa att ÅHS hade svårt att förverkliga den planen på grund av personalbrist. Överkommissarie Benjamin Fellman sade tidigare i november att ungdomspolisarbetet är otroligt viktigt för att skapa och förvalta kontakter med unga som rör sig i samhället, men att det arbetet i dag utförs av eldsjälar på sidan av dessas ordinarie arbetsuppgifter.
I en budget som ger Åland ett minusresultat på 19 miljoner euro, är det verkligen orimligt att några hundra tusen skulle investeras i en grupp som snart blir vuxna och ska ut i världen på egen hand, som mår dåligt och som vi verkligen inte vill se falla in i missbruk? Att som politiker tala om att vi måste bli bättre på ANDTS-arbete och att jobba emot narkotika, och samtidigt inte vidta några åtgärder för att stöda de instanser som kan utgöra en sorts immunförsvar mot missbruk, är i bästa fall naivt och i värsta fall moralistiskt hyckleri.
Det som i dag är en glödbrand kan snabbt bli en eldsvåda, och då kan vi absolut skylla på att det fanns torrt gräs och annat bränsle i närheten, och beklaga att somliga inte förstår bättre än att leka med elden. Men det klingar ganska falskt om vi inte ens försökte släcka i tid.
Man kan va’ liten med stora besvär, även om vuxna har glömt hur det är.
Felix Quarnström
