Om tusen apor förses med varsin skrivmaskin och ges oändligt med tid kommer de förr eller senare att skriva Shakespeares samlade verk och dessutom en massa nya Shakespearepjäser, enligt det berömda tankeexperimentet.
Men innan vi får poesi kommer aporna att dränkas oss i rappakalja.
Ungefär som på nätet i dag. Aldrig har mänskligheten haft den samlade kunskapsskatten så lättillgänglig, och aldrig har vi producerat så mycket ny kunskap, så fort som i dag. Men i stället för att bli klokare, drunknar vi i skräp.
(Forskare vid Paignton Zoo och Plymouths universitet försökte omsätta ap-experimentet i praktiken genom att lämna ett tangentbord i en bur med sex makaker under en månad. Det enda som faktiskt skrevs var fem sidor av bokstaven ”S”. Övrig tid använde aporna tangentbordet som toalett.)
Behovet av fyrar som hjälper oss navigera i detta hav av strunt, gissningar, åsikter och det växande berget av medveten desinformation, är enormt. Här spelar professionell redaktörsgranskad media och resursgivna skolor och bibliotek en avgörande roll.
Vad gäller det sistnämnda är Åland unikt med sin bibliotekstäthet. Inklusive skolbiblioteken har vi runt 30 bibliotek vilket betyder ett per tusen ålänningar. Vi är dessutom bra på att använda biblioteken. När Kulturanalys i Norden år 2018 jämförde de allmänna biblioteken visade sig Åland ligga i topp gällande lån och besök per invånare.
Men som påpekats tidigare laggar lagstiftningen. Den senaste bibliotekslagen är från 1997. I september 2020 tillsatte landskapsregeringen en kommitté med uppgiften att utforma ett förslag till ett långsiktigt program för biblioteksverksamheten. Men när förslaget var färdigt i juni 2021 lades det i byrålådan istället för att omvandlas till en moderniserad bibliotekslag.
Nu har vi en ny landskapsregering och får hoppas på nya tag. I sitt regeringsprogram lovar lantrådet och hennes kollegor: ”Landskapslagen om allmänna bibliotek uppdateras”. Samt att biblioteksväsendet ska ges en separat bibliotekspolitisk strategi, bredvid den kommande omarbetade kulturpolitiska strategin. Men varför inte i stället öppna byrålådan och plocka upp den senaste strategin, från 2021?
I samma regeringsprogram står: ”Alla invånare ska ha tillgång till allmänna bibliotek oavsett var på Åland man bor.” Men faktum är att förutsättningarna och förhållandena skiljer sig rejält mellan de olika biblioteken. Bibliotekens finansiering behöver moderniseras. I resten av Finland och i Sverige finns det centrala utvecklingspotter där biblioteken kan söka pengar till utvecklingsprojekt, som exempelvis ökade öppettider eller för att kompetensutveckla personalen inom it. Här på Åland bärs alla kostnader av kommunerna själva.
Att placera alla bibliotek under en gemensam organisation skulle ge samordningsvinster och öka effektiviteten.
I regeringsprogrammet står det vidare: ”Skolbiblioteken har en särskilt viktig roll. Barn och unga ska ha tillgång till läsfrämjande insatser som inspirerar till läsning, forskningen visar att god läsförmåga är en nyckel till skolframgång.”
En oerhört viktig utgångspunkt när undersökningen efter undersökningar visar att läsförståelsen minskar, generellt i hela samhället.
Enligt nuvarande lagstiftning är inte skolbiblioteken kommunbibliotekens ansvar. Men flera av dem fungerar i praktiken ändå som skolbibliotek utöver sin ordinarie verksamhet. Även här behövs ett lagförtydligande så att skolbiblioteken kan få de resurser de behöver.
Den nuvarande lagen kräver att varje kommun har ett bibliotek men det finns inga specifikationer på vilken nivå servicen ska ha. Det behöver definieras. Generellt sett har det varit svårt att rekrytera behörig personal eftersom det saknas heltidstjänster och bibliotekstjänsterna ofta omfattar även andra sysslor.
Åland ska med rätta vara stolt över alla sina bibliotek. Men vi måste ge dem förutsättningarna att kunna utföra sitt viktiga arbete.
För de tusen rappakalja-aporna tar aldrig paus. De hamrar glatt vidare på sina tangentbord.
Petter Lobråten
tel: 26 633
