Landskapsregeringens budget för 2024 fortsätter enligt tradition uppvisa ett stort minus. För 2024 räknar landskapsregeringen med ett underskott på minus 15.258.000 euro. Årsbidraget väntas också minska till 4.179.500 euro mot grundbudgeten för 2023 på 12.617.000 euro.
Det är en synnerlig skör tråd som landskapsregeringen och våra politiker balanserar på och det är tydligt att det finns väldigt mycket att göra för att landskapet ska kunna uppvisa en sund ekonomi. Fortsätter den här ekonomiska utvecklingen lever landskapet på lånad tid och en ekonomisk smäll är att vänta. En smäll som kan bli hård för det åländska samhället.
Budgeten på närmare 218 sidor innehåller givetvis även spännande utvecklingsspår. Den gyllene tråden är dock att budgeten är framtagen av en organisation som till många delar är medveten om den ekonomiska realiteten, men som tillsynes vägrar ta tag i problemen.
Visserligen kan det finnas utrymme genom eventuella överbudgeteringar av anslag, men det är inte heller bra då det tyder på bristen av kontroll.
Tar vi en närmare titt på personalfronten ämnar landskapsregeringen fortsätta växa. Personalkostnaderna ökar med närmare 6,9 miljoner euro jämfört med budgeten för år 2023 och antalet årsverken ökar med närmare 24 stycken i jämförelse med innevarande år och med 63,1 i jämförelse med 2022. Den offentliga sektorn fortsätter således att växa på Åland.
Om vi tar en närmare titt på några positiva inslag i budgeten kan vi konstatera bland annat att landskapsregeringen har för avsikt att införa ett stöd för flygtrafik på sträckan Mariehamn - Helsingfors.
Beslutet är väldigt välkommet då trafiken i dag är direkt undermålig. Samtidigt kan man inte sluta förvånas över att inte den finska staten är med och betalar för trafiken med tanke på stöden man givit andra orter för att upprätthålla trafik till och från Helsingfors. Det är således ett misslyckande att Åland inte lyckats övertala finska staten att vara med och dela på notan.
Till det positiva hör även att landskapsregeringens tvärsektoriella samarbetet för att stärka Ålands attraktionskraft fortsätter under 2024.
För om Åland ska kunna utvecklas krävs att attraktionskraften ökar och att vi får in- och återinflyttning. Vi måste helt enkelt bli fler och för att lyckas med det behöver hela Åland hjälpa till – landskapsregeringen klarar inte av det själv, utan hela samhället måste bidra på olika sätt med olika kompetenser.
Positivt är även det finanspolitiska ramverket träder i kraft 2024. Med ramverket får det politiska Åland en bättre grund för det finanspolitiska arbetet och en bättre styrning.
Ramverket ger även ett uppifrån och ned-perspektiv när det samlade budgetutrymmet fastställs. Det är väldigt behövligt och kan om politikerna nyttjar ramverket rätt leda till att vi får en sundare landskapsekonomi.
Det är tydligt att denna budget är en övergångsbudget – så är det alltid när en ny regering ska tillträda. Därför blir det spännande att se vad en ny regering kommer med i sin första tilläggsbudget, som vanligtvis kommer under vårvintern.
Samtidigt är det tydligt att landskapsregeringen med den budget som föreligger fortsätter låna av kommande generationer och skjuter de ekonomiska problemen på framtiden. Därför ska det bli otroligt intressant att se det finanspolitiska ramverket träda ikraft, kanske kan det leda till att man till slut börjar rätta mun efter matsäck.
Daniel Dahlén
