Dagligen matas vi med information om hög inflation, höjda räntor och en orolig aktiemarknad. Många experter är dessutom osäkra på var vi befinner oss i konjunkturcykeln.
Men det finns ljusglimtar och kanske borde vi skifta fokus så att vi inte låter eventuella uppfattningar om konjunkturen bli ett självspelande piano.
Utmaningarna är många, men läser vi Ålands statistik- och utredningsbyrås (Åsub) färska bnp-prognos återfinns vissa ljusglimtar. Förvisso finns det rejäla utmaningar kvar och Åland halkar hela tiden efter sina närregioner i tillväxt, men samtidigt får vi passa oss för att späda på en negativ utveckling genom att bli för pessimistiska.
Ser vi närmare på de olika branscherna har den för Åland så livsviktiga rederinäringen tagit stora steg framåt efter pandemin. Fraktsjöfarten har lönsamma förhållanden och stigande passagerarvolymer samt sjunkande bränslepriser har gjort att passagerarrederierna har betydligt bättre verksamhetsförutsättningar än tidigare.
Kombinerar vi sedan rederinäringens positiva utveckling med finanssektorns mycket starka frammarsch, där bland annat Ålandsbanken i tisdags kunde uppvisa sitt bästa kvartal någonsin, så har Åland stark fundamenta att stå på.
Även handeln visar positiva tendenser med en ökad omsättning i jämförelse med förra året. Omsättningen har dock minskat något i detaljhandeln och det finns även en oro i branschen för vad som komma skall. En oro som kanske är lite svårmotiverad om man ser på siffrorna.
Den stora utmaningen just nu på Åland står trots allt byggbranschen för och precis som Ålandstidningen skrev i september är mängden beviljade bygglov nere på 2000-talets lägsta nivåer. En bild som stärks när man pratar med olika representanter från byggbranschen där främst de medelstora bolagen vittnar om att antalet jobb bara minskar och att det kan ta helt stopp vid årsskiftet.
Om så blir fallet återstår att se, men med ett högt ränteläge och en inflationsnivå som vi inte är vana vid så står branschen inför utmaningar. Oavsett om man befinner sig på Åland eller på annan ort.
Bilden är trots allt till stora delar positiv. För även om man brukar säga att byggbranschen är avgörande för konjunkturen och att en byggnadsarbetare sysselsätter tre andra arbetare så är branschen inte stor på Åland.
Det är klart att en rejäl byggsmäll skulle påverka Åland, men så länge våra största och viktigaste branscher går bra står vi relativt säkert.
Världsläget är oavsett utmanande och Åland har utmaningar när det kommer till tillväxten. Åsub räknar med en nolltillväxt inkommande år. Detta samtidigt som läget är ett annat i Sverige och Finland. Där räknar Konjunkturinstitutet med en tillväxt i Sverige på 1,4 procent 2024 och finansministeriet med en liknande tillväxt i Finland på 1,4 procent 2024.
Att vi står inför en stor ovisshet är klart, men det är lika klart att vi inte ännu behöver ta ut något i förskott på Åland. För med tanke på de positiva signalerna från ett flertal branscher och en låg arbetslöshet på fyra procent så står vi väl rustade.
Därför finns det ingen anledning att agera för försiktigt, utan det är kanske viktigare än någonsin att fortsätta tro på att den åländska ekonomin står sig väl och att fortsätta konsumera. Då håller vi hjulen i gång och vi undviker onödiga nedgångar. För än så länge är vi långt ifrån de lågkonjunkturer vi tidigare varit med om på våra öar.
Daniel Dahlén
