Det finns de i det åländska samhället som tror att ett slopande av skatteundantaget skulle lösa problemen med skattegränsen. Det finns även de som tror sig kunna bygga en politisk karriär genom att förespråka att skatteundantaget slopas.
Dessa utspel är kortsiktiga och spelar på många företagares förståeliga frustration samt känsla av hopplöshet i det dagliga arbetet med skattegränsen – men ett slopande av skatteundantaget är inte lösningen. För utan skatteundantag skulle Åland se helt annorlunda ut och mycket av det vi tar för givet, som landbaserad service, antal anlöp, inflyttning, näringslivsstruktur skulle helt ändra karaktär över en natt.
Däremot har debatten kanske medfört att vi nu kan se vissa ljusglimtar i den eviga frågan om skattegränsen. Låt vara att vi är långt i från en lösning, men vi ser embryon till lösningar som sakteligen tar form.
Om vi lägger fokus på det positiva i debatten kan vi börja med den finländska regeringens regeringsprogram. Att problematiken med skattegränsen ens nämns där är bra. Förvisso löser det inget i sig självt, men det faktum att skattegränsen är nämnd i programmet gör att frågan, på ett helt annat sätt än tidigare, kan lyftas med relevanta myndighetsaktörer. Det ger även de åländska företagen och landskapsregeringen en möjlighet att påvisa hur det övernitiska tullverkets tolkningar av regelverken medför i kostnader och byråkrati för åländska företag liksom för företag i Finland.
För oavsett vad vi på Åland tycker så behöver Åland visa att frågan är större än en åländsk angelägenhet. Det görs bäst genom att sätta siffror på problematiken ur ett finländskt perspektiv samt bygga allianser med finländska aktörer för att få till en lösning.
Att enbart klaga räcker inte och ensamt väger det åländska perspektivet lätt i en argumentation med tullverkets byråkrater. Om vi däremot bygger allianser och visar hur viktig Åland är som handelspartner kommer lösningar att hittas. Åland behöver även visa hur stora vi de facto är. För vi är en viktig handelspartner för såväl Finland som Sverige. För handeln med Åland överstiger handeln med många andra länder och siffror från Ålands statistik och utredningsbyrå har tidigare visat att Åland till exempel importerar mer från Sverige än vad länder som Lettland, Rumänien och Bulgarien gör. Vi är således ingen liten aktör i dessa sammanhang.
Även om regeringsprogrammets skrivningar är av positiv art och ger bra förutsättningar för att ta nästa steg är trots allt rederiernas ökade engagemang i frågan det som mest sticker ut som positivt.
Rederi AB Eckerös vd Björn Blomqvist sade nyligen, i en debatt i Ålands radio, att rederierna kan vara med och finansiera ett tullhus för en enklare hantering av frågor kring skattegränsen. Det är ett positivt utspel för rederierna har gedigen kunskap om allt från logistik till tullärenden. De har även finansiella och personella resurser som det landbaserade näringslivet med sin småskalighet inte besitter. Framför allt skulle ett ökat engagemang i frågan från rederinäringens sida slå sönder argumenten för de som försöker dra skiljelinjer mellan det landbaserade näringslivet och det sjöbaserade.
Större skyttegravar vinner ingen på i denna fråga. Åland behöver samarbeta för att hitta en lösning.
I tisdagens tidning skrev näringsminister Fredrik Karlström (MSÅ) i en insändare om skatteundantagets enorma betydelse för Åland. Det är ingen överdrift att kalla det enormt utan helt korrekt och precis som Karlström skriver i insändaren kan vi inte ta något för givet. Sjöfarten står inför stora utmaningar efter en pandemi som slog skoningslöst mot branschen och de nya utsläppsrätter, som träder i kraft nästa år, ställer krav på näringen på ett sätt som påverkar alla oss som bor och verkar på Åland.
Oavsett vad vi anser kan vi inte frångå att Åland är en ö och att vi är beroende av en välfungerande sjöfart. Inte bara ekonomiskt utan även för att kunna bo och verka på Åland. Vi står här tillsammans och det är tillsammans vi kan lösa detta. Därför är det positivt att rederierna aviserat en mer aktiv roll för att hitta lösningar på skattegränsproblematiken. Inte bara för att visa att vi är i detta tillsammans utan även för att skatteundantaget inte ska äventyras i de enkla lösningarnas tidevarv – för ett Åland utan skatteundantag är som att spela rysk roulett med hela vårt samhälle.
Daniel Dahlén
tel. 26646
