Forskare har i många år varnat för att fiskbestånden i Östersjön överfiskas och att bland annat strömmingsbestånd riskerar att kollapsa.
I höstas lyssnade EU-kommissionen på vetenskapens varningar och föreslog lägre kvoter för 2024 och stopp för strömmingsfiske. Man hänvisade till paragraf 4.6 i den fleråriga förvaltningsplan som finns för att säkerställa att fiskbestånd inte kollapsar. Paragrafen 4.6 brukar beskrivas som nödbromsen som kan användas när bestånden går ner under hållbara nivåer. Paragrafen, som också kallas för femprocentsregeln, säger att fångstkvoter ska fastställas så att det är mindre än fem procents sannolikhet att fiskbeståndet understiger den lägsta nivån som ett bestånd kan tillåtas sjunka till utan att dess framtid är i fara.
I oktober trotsade EU:s fiskeministrar kommissionen och fattade beslut om fiskekvoterna som innebar fortsatt strömmingsfiske, men att kvoterna för strömmingen sänks med 31 procent i Bottniska viken och med 43 procent i centrala Östersjön och Finska viken. Trålfiske förbjuds i huvudbassängen under våren, samtidigt som Sverige och Finland ska förbinda sig att stoppa trålfisket i Bottenhavet under strömmingens lekperiod.
Ett beslut som välkomnades av landskapsregeringen. Strömmingsfisket är viktigt både för fiskerinäringen och för vårt kulturarv, förklarade dåvarande näringsminister Fredrik Karlström (MSÅ): ”Det är uppenbart att Östersjön inte mår så bra som vi skulle önska, men ett totalt fiskestopp är inte rätt väg att gå. Det här beslutet möjliggör även för ett fortsatt kvotutbyte så att det vetenskapliga fisket efter torsk kan fortsätta”.
Strömming utgör den huvudsakliga fångsten av allt havsfiske i Finland. Enligt Naturresursinstitutet utgjorde strömming och vassbuk 94 procent av den kommersiella fiskefångsten till havs förra året.
Just före jul överraskade EU-kommissionen genom att föreslå att nödbromsen helt sonika ska tas bort. Ministerrådet begärde dessutom att förslaget skulle behandlas i ett så kallat snabbspår utanför normala rutiner. Men i tisdags satte EU-parlamentet stopp för denna skyndsamma särbehandling genom att rösta nej till det. Förslaget om att slopa nödbromsen kvarstår dock och kommer att hanteras enligt normala rutiner.
Kommissionen motiverar sitt förslag med att paragraf 4.6 inte är i linje med andra regler i den fleråriga förvaltningsplanen och att det kan stöka till det när fiskekvoter ska beslutas.
Dragkampen mellan pessimistiska forskare och mer optimistiska fiskare och politiker fortsätter. Det är inte bra att det råder så olika uppfattningar om fiskbetåndens status mellan EU:s olika beslutande organ. I vilket fall bör en viss tröghet i systemet vara på sin plats för att hindra alltför radikala kast. Därför bör nödbromsen få vara kvar som en extra säkring. Att försöka smyga bort med hjälp av snabbspårsbehandling är föga demokratiskt.
Petter Lobråten
tel: 26 633
