Det fortsätter att pyra bland åländska företagare eller rättare sagt brinner det. Hanteringen av skattegränsen österut såväl som västerut fortsätter ställa till det för både företagare och gemene ålänning. All byråkrati gör det väldigt svårt att bedriva handel på Åland. Varningsklockorna har ringt länge, och tas inte denna fråga på allvar kan detta sluta med att åländskt företagande förändras i grunden och att vi får ett betydligt sämre utbud. Det fanns en stor frustration bland de företagare som närvarade vid mötet om ny tullhantering som Ålands näringsliv höll med svenska och finska tullen förra veckan.
Bakgrunden till mötet var att avtalet om gränssamarbetet mellan Finland och Sverige upphörde vid årsskiftet, vilket betyder nya rutiner för varuflödet mellan länderna. De tulldeklarationer som tidigare togs omhand av Tullen på Åland ska nu hanteras av Tullverket i Sverige. Nya rutiner som i korthet medför mer byråkrati och som dessutom medför att varor som skickas från Sverige till Åland ska exportdeklareras innan de lämnar landet. Så inte nog med att åländska företag brottas med skattegränsen sedan tidigare och man dessutom brottas med små volymer, vilket medför ett svagt intresse av att exportera till mindre åländska företag, nu medför affärer med Åland även än mer byråkrati. Undra på att man är orolig bland företagen.
Mycket av det du som konsument i dag handlar i åländska butiker kommer från Sverige. Det är många gånger prismässigt mer fördelaktigt, utbudet är större och du får information på svenska.
Handeln över gränsen är omfattande och ger oss på Åland fördelar i såväl utbud som konsumentskydd då varorna har tydliga svenska anvisningar. Allt detta äventyras nu och frågan är om våra politiker förstår allvaret.
Våra förtroendevalda har i åratal jobbat med denna fråga, men sällan på djupet. Man förstår utmaningen men man kommer inte vidare. Det är direkt frustrerande för många företagare att se politiker inför varje val stå och säga att detta är en prioriterad fråga för att sedan se det hela rinna ut i sanden. Istället införs nya regelverk som bara gör saker värre och värre.
Frågan måste upp på politisk nivå. Det är förvisso inte åländsk behörighet, men Åland måste äga frågan. För att tro att finländska och svenska myndigheter ska lösa frågan utan rejäla politiska påtryckningar är inte realistiskt. Det finns för lite kunskap om såväl förfarande som handelns omfattning bland tjänstemännen på riksmyndigheterna för att vi ska få se lösningsförslag från deras sida.
Åländska företag undersöker för tillfället olika lösningar för att här och nu få det praktiska att fungera. Samtidigt ska inte våra politiker tro att dessa tillfälliga lösningar är något som gör att de kan lägga frågan åt sidan. Lösningarna blir dyra och redan nu har ett flertal leverantörer meddelat att man slutar leverera till Åland. Landskapsregeringen med finansminister Mats Perämaa (Lib) och näringsminister Jesper Josefsson (C) i spetsen måste prioritera denna fråga. Lyfta den med sina ministerkolleger i öster och väster. Ta ansvar och driva frågan. Inte lämna frågan i händerna på en ensam företagare eller näringslivsorganisation. Det är allvar nu och det är dags att stiga fram från landskapsregeringens mörka korridorer och visa politisk handlingskraft.
Daniel Dahlén
