Foto:

Samarbete är vägen framåt för de åländska kommunerna

Låt Finströms och Getas pånyttfödda samarbetsiver vara en ledstjärna för övriga åländska kommuner.

Än en gång försöker Finström och Geta närma sig varandra. I skrivande stund vet vi inte vad kommunfullmäktigena i Geta och i Finström fattar för beslut, men det mesta talar för att kommunerna återigen får en gemensam byggnadsinspektion.

Initiativet är helt rätt och ett typexempel på hur de åländska kommunerna bör arbeta för att ta nästa steg och undvika politiska påtryckningar om tvångssammanslagningar.

Skam den som ger sig. Geta och Finström har i omgångar försökt närma sig varandra och man har även lyckats några gånger. Nu är man återigen på banan och det kommande samarbetet innebär att Fintröms byggnadsinspektör ska hantera alla bygglovsärenden i båda kommunerna. Förslaget är initialt kostnadsneutralt, men samtidigt får man med lösningen en god kompetens samt en lösning som är mer organisatoriskt stabil.
Framtiden för de åländska kommunerna är på många sätt utmanande. Vi vet att orsakerna till detta är många, men främst är det ökade kravet på kommunerna och en svagare skattebas som utgör grunden för de kommande utmaningarna.

För att råda bot på det hela har många samhällsengagerade uppfunnit såväl avancerade kommunreformer till kostnadsdrivande nya organisationsformer. Samtidigt har man gång efter annan, mer eller mindre, undgått tanken om utökat samarbete mellan kommunerna. En lösning som skulle vara en bra start för att reformera sättet som de åländska kommunerna arbetar på. En väg framåt som dessutom skulle svara bra mot de försiktiga generaler vi trots allt kan beteckna de åländska kommunföreträdarna som. Helt enkelt en medelväg som gynnar kommuninvånarna och som gör att de åländska kommunerna tar ett steg i rätt riktning. Ändå har det varit otroligt svårt att få politiker på landskapsnivå att nappa på idén.

Det sägs finnas över 200 mellankommunala samarbeten på Åland. Att samarbeta över kommungränserna är således något man från kommunernas sida är mycket vana vid.

Givetvis finns det samarbeten som fungerar bra och andra som fungerar mindre bra, men i grund och botten finns ingen ovilja till samarbeten och erfarenheterna är i det stora goda.

Att man nu ämnar slå ihop byggnadsinspektionerna för Finström och Geta är dessutom ett bra exempel på att samarbeten inte behöver betyda politiska prestigeförluster eller att någon ska missgynnas. Tvärtom stärks kommunerna både kompetensmässigt och resursmässigt – om inte direkt så i alla fall på sikt.

Spinner vi vidare på tanken finns det dessutom inget som talar emot att vi skulle kunna ha en gemensam byggnadsinspektion för hela Åland. Det är ju trots allt bara en byråkratisk funktion som kan vara självfinansierad genom avgifter.
Planeringsmonopolet ligger ju dessutom kvar på den enskilda kommunen, men till exempel kunde byggnadsordningar samordnas. Det skulle stärka rättssäkerheten ytterligare och med det får invånarna en ökad trygghet och rättsreglernas tillämpning blir dessutom än mer förutsägbara och effektiva. Något som på rätt sätt kan stärka kommunernas möjligheter till ökad inflyttning och utveckling.
Byggnadsinspektionen är bara ett exempel på områden som kommunerna kunde närma sig varandra inom. Det finns även ett flertal andra områden, som till exempel teknisk förvaltning, där kommunerna med fördel kunde samordna sina resurser för att klara även framtida krav.

Tillträdande landskapsregering har en möjlighet att med regeringsprogrammet stimulera kommunerna till ett utökat samarbete och då främst med modellen där en kommun agerar ägarkommun. Den chansen bör man ta. För organisk tillväxt av kommunala samarbeten är något som bör stimuleras. För vad är bättre än att kommunerna och deras folkvalda församlingar själva får välja väg framöver utan stora pålagor, där folkviljan får styra och vi dessutom får en mer effektiv förvaltning?

Daniel Dahlén

Hittat fel i texten? Skriv till oss