När finansminister Roger Höglund (C) presenterade den fjärde tilläggsbudgeten för budgetår 2022, den så kallade städarbudgeten som justerar de budgetposter som förändrats i slutet av året, var det med återhållsam förnöjsamhet.
På sista raden ger ”TB-fyran”, som finansministern gärna kallar budgeten, ett överskott på drygt två miljoner euro till skillnad från grundbudgetens underskott på cirka elva miljoner. I huvudsak beror överskottet på att staten betalat ut det särskilda bidrag som landskapet ansökt om för utlägg i samband med covidpandemin.
Bra så, ett överskott är alltid bättre än ett underskott.
Men Höglund var som sagt återhållsam i sin glädje över siffrorna, och anledningen är att årsbidraget i budgeten gått från plus till minus, från plus 2,5 miljoner till minus 1,8. Anledningen är att driften av landskapet, kostnaderna för verksamheten, har stigit.
Till stor del handlar det om bränslekostnader, framför allt är det skärgårdstrafikens bunkerkostnader som drog iväg från budgeterade 0,57 euro per liter till ett literpris just under en euro.
Men den under året kraftigt stigande inflationen har också satt sina spår i den åländska offentliga ekonomin, och när de blickade framåt var både finansministern och finanschefen Conny Nyholm oroade över vad just inflationen kommer att ha för effekter på landskapsekonomin under de kommande åren.
Det är lätt att förstå oron. Om inflationen fortsätter att ligga på en hög nivå stiger räntorna mer, vilket skapar problem i näringslivet och hushållen. Åland har haft en mycket gynnsam utveckling av arbetslöshetssituationen efter pandemin, och sysselsättningstalen är tillbaka i Nordentopp igen. Det har lett till att landskapet sparade över två miljoner euro i arbetslöshetsunderstöd som aldrig behövde betalas ut under förra året.
Men, som finansministern påpekade under sin presskonferens, finns en oro för att läget i världsekonomin kan ge en ökning i arbetslöshet igen.
Inflationen leder också till ökade kostnader. Även om oljepriset, och därmed också priset på bunker, stabiliserats något den senaste tiden är det svårt att sia om utvecklingen annat än att priset knappast kommer att sjunka speciellt mycket mer i närtid.
Problemet för landskapet är att väldigt många andra kostnader också stiger. Och mot bakgrund att landskapets kostnader de senaste 5-6 åren ökat i storleksordningen 40 miljoner behövs ingen ”hjälp” från inflationen för att ytterligare lyfta den siffran.
När Torbjörn Eliasson (C), som var finansminister före Höglund, presenterade budgeten för 2020 menade han att den åländska ekonomin behövde ett stålbad under närmare tio års tid för att få budgeten i balans. Sedan dess har vi haft en pandemi, ett krig i östra Europa och en energikris.
Roger Höglund sade under presskonferensen att han var nöjd med att landskapets likviditet är bra, eller ”det känns ju snudd på att den blir bättre hela tiden” som han uttryckte det. Och det är förståeligt. Så länge likviditeten är god tvingas inte landskapsregeringen att skära i verksamheterna – och det vill man förstås inte göra under ett valår.
Men Höglund konstaterade också att ett underskott som det budgeterade för 2023 – 19 miljoner euro – inte är hållbart under flera år.
Därmed är vi tillbaka till de ökande utgifterna, för inkomsterna är svåra att påverka och lär knappast öka efter åren med positiva effekter av att det ekonomiska systemet bytts.
Under året, och till budgeten för 2024 ska antas, ska landskapet övergå till ett system med ramar för ekonomin. Redan i slutet av våren ska lagtinget anslå vilka ramar de olika verksamheterna ska hålla sig till under nästa år, och detaljerna antas sedan i slutet av året.
Finansministern lyfter ofta och gärna fram det finanspolitiska ramverket som en stor del av lösningen på de ekonomiska problem som Åland har, och det kan vara en del av lösningen. Men ramverket är bara verktyget, innehållet är beroende av de politiska beslut som tas.
För att Åland ska nå en hållbar ekonomi, en budget i balans, krävs det politiska beslut som leder oss dit. Det kräver mod, det kräver ansvar och det kräver att våra folkvalda tar beslut som inte alltid kommer att vara populära.
”Ett överskott är alltid bra”, sa Roger Höglund, och det stämmer. Men det är också viktigt att man inte poppar champagnekorkarna allt för tidigt, för ibland är inte ett plus ett plus. Ibland finns en jobbigare verklighet bakom siffrorna på sista raden.
Jonas Bladh
tel: 266 38
