Foto:

Bild

Specialistbehov utmaning för Åland

Åland behöver fler specialister, men konkurrensen är stenhård. Samarbete och ett ökat fokus på barnfamiljer kan vara nyckeln för att Åland ska vinna kampen om den framtida arbetskraften.

 

Efterfrågan på specialister ökar på den åländska arbetsmarknaden. Trenden är tydlig och enligt Ålands statistik och utredningsbyrå har behovet av specialister ökat kontinuerligt de senaste tio åren.

Specialister behövs till den offentliga serviceapparaten, men det råder även stor efterfrågan på specialister inom finans, försäkring och inom systemarbete. Det här är en stor utmaning för Åland.

Åland är på inget sätt ensamt om denna utmaning. Runt om i Norden ser vi en utveckling där både näringslivet och den offentliga sektorn skriker efter fler medarbetare. Konkurrensen om arbetskraft och specialister är därmed stenhård.

Bara i Sverige räknar Svenskt näringsliv och Sveriges kommuner och regioner med att det kommer krävas 265.000 fler medarbetare fram till 2032 i Sverige och i Finland har Centralhandelskammaren i år presenterat en rapport där 75 procent av arbetsgivarna uppgav att de har problem med tillgången på arbetskraft.

Tillgången på arbetskraft och framför allt specialister är inte bara en fråga för företagen och den offentliga sektorn – utan en fråga som påverkar oss alla.

Redan i dag säger bland annat näringslivsorganisationerna att den brist på arbetskraft och specialister vi nu ser växa fram är ett direkt hot mot vår konkurrenskraft och vår gemensamma välfärd i Norden. Finns inte kompetens och arbetskraft kan inte företag och offentliga serviceinrättningar fortsätta sin verksamhet och framför allt utvecklas. Det leder till att både organisationer och samhälle blir lidande, men bristen på arbetskraft och specialister ställer även till det på andra plan.

I den snabba klimatomställningen som nu pågår i vårt samhälle är bristen på specialister alarmerande. För redan nu uppger företag, både i Sverige och Finland, att bristen på kompetens är så stor att den utgör ett direkt hinder i arbetet med klimatomställningen.

Det är oroväckande då det är nu som grunden sätts för morgondagens företagande. Halkar man efter i klimatomställningen så kan det få stora konsekvenser inte bara på klimatet och miljön utan även på företags och regioners konkurrenskraft.

I den här verkligheten ska Åland navigera och det finns behov av utökat samarbete. Ett företag kan förvisso anställa kompetenser på annat håll, men samtidigt är konkurrensen lika hård och det är långt i från självklart att en arbetstagare ska välja en åländsk arbetsgivare när de stora drakarna står och lockar med såväl pengar som karriärmöjligheter.

Samtidigt har vi på Åland stora möjligheter och många fördelar, men konkurrensen är stenhård och det går inte att enbart locka med röda klippor och lugn livsmiljö. För det finns många andra regioner med liknande förutsättningar.

Att hitta gemensamma vägar är en av nycklarna för att Åland ska slå sig fram i den hårda konkurrensen om arbetskraft. En annan sak är också att Åland skapar ännu bättre förutsättningar för barnfamiljer. Bra förutsättningar för barnfamiljer lockar inte bara till inflyttning utan även till en trygg miljö för de som vill bilda familj och med det kommer arbetskraft och specialister. Sen går det inte att frånse det faktum att Åland även måste bli öppnare för att kunna locka till sig arbetskraft, men det får vi återkomma till.

Vi får hoppas att våra politiker har modet att diskutera vår framtida kompetensförsörjning och att de presenterar sina konkreta idéer för hur Åland ska hantera frågan när vi snart närmar oss val. För frågan är brinnande het – inte bara på Åland utan i hela Europa.

 

Daniel Dahlén

Hittat fel i texten? Skriv till oss