Foto:

Bild

Ta lärdom av de åländska brandkårernas frivillighet

De åländska frivilliga brandkårerna gör ett stort jobb. Samhället har mycket att lära av organisationsmodellen och verksamheten när utmaningarna hopar sig.

Natten mot måndag började ett bostadshus i Föglö brinna. Utan det snabba ingripande av Föglö FBK hade det, som nu bara blev en notis i tisdagens tidning, lätt kunnat bli en katastrof för de inblandade.

Insatsen visar att ålänningar ska vara tacksam och glad för allt det arbete som den frivilliga brandkåren gör. En insats som ibland tas lite för given, men som är både effektiv och viktig för allas vår säkerhet. Verksamheten bidrar dessutom till att stärka vår civila beredskap.

De åländska kommunerna ska, enligt lag, ordna om att brand- och räddningsväsendet upprätthålls runt om på Åland. Det kan ordnas genom att man har en ordinarie brandkår eller en avtalsbrandkår. Förutom Mariehamns Räddningsverk har kommunerna valt att teckna avtal med en frivillig brandkår för att sköta den operativa brand- och räddningsverksamheten.

Den frivilliga brandkårsverksamheten har stor betydelse för oss alla. Det är för många en fritidsaktivitet som bygger gemenskap och samvaro, men framför allt bidrar hela verksamheten till att du och jag kan sova lite bättre med vetskapen om att hjälp inte är långt borta ifall brand skulle uppstå. Fördelarna med den frivilliga brandkåren stannar dock inte där.

I tider där många efterlyser att det offentliga ska göra allt mer och att det mesta ska gå över skattesedeln är denna frivillighet ett lysande exempel på en annan väg. En väg, där vi alla förvisso är med och betalar en liten del för verksamheten, men där uppdraget bygger på frivillighet och där det finns en tilltro till individens vilja att vara med och bidra till vårt gemensamma samhälle.

Samtidigt skapas en meningsfull fritid för såväl unga som äldre. Det är således en win-win-lösning för alla inblandade. En lösning som med fördel kunde tillämpas på andra områden inom vårt samhälle. Inte minst när vi går mot tider där de offentliga medlen tryter och nya lösningar måste till.

Åland, med sin litenhet och närhet, har alla möjligheter att hitta liknande lösningar på fler områden. Ekonomiskt fördelaktiga lösningar som inte bara leder till ökat samhällsengagemang, samvaro, större utbud av fritidsaktiviteter utan även till att stärka vår demokrati.

Det kan uppfattas lite långsökt, men i tider där vår demokrati utmanas alltmer väger frivillighet och olika organisationer tungt som försvar mot mer auktoritära strömningar.
Går vi tillbaka i historien för att se vad som verkligen bidrar till att upprätthålla och utveckla vår demokrati lyfts ofta det frivilliga arbetet och medborgerliga organisationer upp. För precis som den franske politiske filosofen Alexis Clérel de Tocqueville för snart 200 år sedan konstaterade är medborgerlig organisering av olika slag viktigt för demokratin, eftersom det sammanför människor av skilda trosuppfattningar och ideologier i strävan efter ett gemensamt gott. Genom att träffas i sammanhang där alla vill göra gott ser vi varandras likheter och inte bara olikheter.

För att återgå till den mer jordnära åländska vardagen har debatten om det åländska brand- och räddningsväsendet de senaste åren präglats av godkännande av en gemensam räddningsmyndighet. En debatt som bitvis rivit upp sår hos de direkt berörda.

Nu är frågan i mål och vi kommer till sommaren, enligt räddningschef Lennart Johansson, se den nya myndigheten på plats. Myndigheten äventyrar inte på något sätt de frivilliga brandkårernas verksamhet utan kommunerna har fortfarande sina egna brandkårer kvar. Det blir således en lösning där Åland fortsätter kombinera frivillighet med myndighetsledning. Det är bra och bådar gott för att vi även i framtiden ska ha en frivillig brandkår med allt det goda denna frivillighet medför.

Daniel Dahlén

Hittat fel i texten? Skriv till oss