Många ålänningar har i höst suttit bänkade framför tv-rutan för att följa Pernilla Hägglunds framfart i Robinson och Michael Björklunds oändliga såsdueller i Kockarnas kamp. Lättsam och folklig underhållning som inte bara gör att höstmörkret känns lite lättare utan både Pernilla och Michael visar även att vi bör ta varje tillfälle i akt att stärka varumärket Åland.
Det är lätt att bli hemmablind. Att tycka att alla borde veta var Åland ligger och se våra öar som attraktiva att besöka eller rent av att bosätta sig på. Tyvärr är det inte alla gånger så och Åland måste hitta olika vägar för att nå fram genom bruset för att stärka sin attraktionskraft.
Mycket av denna uppgift läggs på till exempel Visit Åland, men för att vi på allvar ska lyckas nå ut borde vi alla bli Ålandsambassadörer och ta varje chans vi får att lyfta Åland.
Säkert var det de som tyckte att Michael Björklund i alla fall någon gång kunde ha bytt ut sin gröna Ålandströja mot något fräschare när han vann Robinson 2020, men hans idoghet i att lyfta fram Åland blev positivt för hela Åland. Det är ett typexempel på hur vi kan och bör visa samt prata om Åland vid alla tillfällen som ges. Det öppnar upp Åland och lockar folk till Åland. Ett Åland som fortfarande många gånger uppfattas som stängt för den som inte är född här.
Lite skämtsamt brukar man tala om att Åland borde anlita den som målat upp bilden av att det är omöjligt att flytta till Åland när vi nu är i behov av in- och återinflyttning och fler turister. Detta för att nå ut på samma övertygande sätt som budskapet om det stängda Åland nått ut.
Det ligger en hel del i skämtet. För vi har varit duktiga på att berätta om hembygdsrätter, näringsrätter och jordförvärvsrätter som vid en första anblick kan skrämma iväg folk och te sig som isolationistiska, men som de facto inte behöver vara det. Se bara på den inflyttning som präglat det åländska samhället de senaste årtiondena. En inflyttning som visar att Åland snarare är ett öppet samhälle och inte så stängt som ryktet säger.
Återgår vi till skämtet att vi borde anlita den som målat upp bilden av Åland som stängt för att i stället visa på hur öppet det åländska samhället är – så noterade säkert den uppmärksamme att undertecknad skrev vi. För det är nämligen så att bilden av Åland består till största delen av summan av vad vi själva tillsammans väljer att kommunicerat ut. Inte vad stora kampanjer säger utan vad du och jag säger i mötet med andra människor,
Därför skulle det vara bra om vi alla skulle bli lite mer som Michael Björklund. Att vi vid varje tillfälle som ges väljer att lyfta Åland. Att vi öppnar upp oss och välkomnar de som vill flytta hit – men även de som vill besöka oss. Genom att göra det kan vi tillsammans göra en enorm skillnad!
Generellt sätt är vi ålänningar redan i dag bra på att tala positivt om Åland och de flesta av oss tar tillfälle i akt när möjlighet ges. Oavsett om det sker vid möten med vänner, bekanta, turister eller affärspartners.
Kan vi dessutom komplettera denna iver att berätta om Åland med lite mer info om att det faktiskt går att flytta till Åland och att vi välkomnar såväl inflyttning som besökare så skulle vi nå långt. Kan vi därutöver ta död på myten om det för inflyttning stängda Åland skulle vi ta ytterligare ett steg.
Alla kan inte bli lika bra på såser som Michael Björklund eller leva på små ransoner som Pernilla Hägglund i Robinson, men det krävs inte heller. Det som krävs är att vi tillsammans fortsätter prata stolt om Åland när tillfälle ges och kryddar stoltheten med en konkret fråga till den som lyssnar om hen skulle kunna tänka sig flytta till eller besöka Åland. Då ska ni se att även myten om det stängda Åland snart blir ett minne blott.
Daniel Dahlén
