För drygt en vecka sedan höjde Sverige sin terrorhotnivå från förhöjt till ett högt hot.
Även om det inte gäller oss direkt på Åland så sträcker sig oron även hit. Ska man faktiskt våga gå på den där konserten i Stockholm eller fotbollsmatchen? Att frågorna kommer är naturligt, men risken för att något skulle hända just dig är trots allt försvinnande liten.
Stora delar av Europa har under många år levt med ett förhöjt hot. Det har gjort att myndigheter gjort ett omfattande arbete för att höja förmågan att förebygga och förhindra terrordåd.
Till TT sade biträdande kommenderingschefen Jonas Hysing på polisens Nationella operativa avdelning att höjningen av terrornivån möjligen för med sig att risken för attentat ökar, men att det i sin tur inte har ändrat terrorns tillvägagångssätt samt att myndigheterna har välutarbetade sätt för att möta och hantera terrorattentat.
Även bland ålänningar hörs en viss oro gällande om man ska åka på olika evenemang, men även en viss oro för själva färden över Ålands hav.
Det tåls dock att notera att den höjda hotnivån inte kommer som någon klar blixt från himlen för rederierna. Hot av olika slag har alltid funnits och givetvis jobbar man kontinuerligt för att förbättra säkerheten, vilket intygas av representanter från rederierna i onsdagens tidning.
Att sedan myndigheterna inte gått ut med några särskilda direktiv till rederierna sänder också en tydlig signal om att vi inte ska oroa oss i onödan.
Även om hotbilden har höjts tåls det att även ha i minnet att bekämpningen av terror har förbättrats betydande de senaste åren. Enligt en artikel i Svenska Dagbladet med Hans Brun, terrorforskare vid Kings College i London, har samarbetet mellan länder fördjupats och underrättelser delas rutinmässigt. Det tillsammans med analyser av spaningsdata körd genom beräkningsmodeller hittar numera de kluster av individer som kan utgöra hot. Således är såväl kunskapen som tekniken på en helt annan nivå än tidigare och det leder till att en rad individer det senaste halvåret gripits misstänkta för stämpling till terroristbrott.
Den höjda hotnivån finns således där och radikaliseringen i vårt samhälle fortsätter att växa. De som vill underminera eller avskaffa det liberaldemokratiska statsskicket blir allt fler. I alla fall när det kommer till antalet olika grupperingar.
I en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut av Hannah Pollack Sarnecki, Anna Lioufas och Mathilde Jarlsbo säger författarna att det finns många grupper av radikalare slag som vill förändra samhället med våld, men även att de aktörer som själva inte ser våld som ett medel för samhällsförändring under vissa förhållanden inspirerar till våld. Det är en slutsats som inte minst bör tas i beaktande av den politiska delen av vårt samhälle – där skiljelinjerna blir allt hårdare och retoriken tuffare.
Radikalisering och höjda terrorhot dör dock snabbt om vi fortsätter leva på som vanligt och står upp för de liberaldemokratiska värden som vårt samhälle är byggt på. Därför är det viktigt att vi lägger oron åt sidan. Fortsätter gå på konserter, matcher, reser och gör som vi gjort tidigare. Kanske lite mer vaksamma, men inte rädda, och framför allt kommer ihåg att risken för att terrorn ska drabba just dig trots allt är försvinnande liten.
Daniel Dahlén
