Ettbarnspolitiken i Kina, som inleddes 1980, infördes för att stävja den då stora befolkningsökningen i landet. Politiken innebar att par som skaffade fler än ett barn ofta förlorade samhällsförmåner och fick betala straffavgifter. Ett undantag har varit minoritetsfolken som tillåtits föda fler barn. Senare tolererades även två barn i familjer på landsbygden om det första barnet var en dotter.
Ettbarnspolitiken har lett till selektiva aborter på grund av kön och att små flickor har mördats, då många par har föredragit söner.
I början av 2000-talet stod det klart att låga födelsetal ledde till att andelen gamla ökar stadigt i Kina, samtidigt som antalet kineser i arbetsför ålder minskade. Förändringen spåddes bli en stor belastning för ekonomin.
Hösten 2015 tillkännagavs att det skulle bli tillåtet för par att få två barn, och sedan 2021 har det varit tillåtet med tre barn. Men slopandet av ettbarnspolitiken har inte lett till någon ökning av antalet födslar – under de senaste åren har födelsetakten tvärtom minskat. Till förklaringarna hör, enligt bedömare, att det blivit vedertaget att bara ha ett barn i kombination med höga kostnader förknippade med att ha barn.
Kina hade 2023 drygt 1,4 miljarder invånare och är efter Indien världens näst folkrikaste land.
