2024 är ett kalasår i ordets rätta bemärkelse.

Efter alla pandemiår med inställda firanden på många håll vekar det som om det kommit igång på allvar med festtillställningar i alla dess former. Det finns många som vill komma ikapp med tidigare inställda bröllopsfestligheter, födelsedagsfiranden – eller bara allmänt att ställa till med kalas.

Lägger man till att man tillhör en årskull som fyller jämnt detta år så verkar det inte finnas några gränser för festandet i den närmaste bekantskapskretsen.

Som grädde på moset har man förhoppningsvis även ett eget kalas att ta hand om.

Nu hör till saken att er gluggskribent inte är någon är någon rutinerad kalasgäst. Kan inte dra mig till minnes alltför många bröllop, 30-, 40- och 50-årskalas de senaste decennierna – men det kan ha andra orsaker också.

Det här året är vad de amerikanska fågelskådarna skulle kalla ”A big year”. Det stora året är en informell tävling inom fågelskådarkretsar i USA. Tävlingen går ut på att se, eller höra så många olika arter som möjligt i Nordamerika under ett kalenderår.

För egen del kör jag ett ”Big year” inom kalasskådarkretsar. Jag brukar nämligen vara gästen som håller mig lite vid sidan av när det börjar rustas för fest. Inte för att jag är blyg eller inte tycker om människor – utan jag gillar helt sonika att se på när andra har trevligt – också. Att stå i centrum är nämligen inte riktigt min grej.

I helgen väntar ett nytt kalas fast jag knappt återhämtat mig från det senaste. Sen lägger vi ett bröllop på det – och gasar vidare in i sommaren.

Sedan var det grejen att ordna med sitt eget kalas. Enklast vore nog att säga; låt mig få åldras i fred.

Den som lever få se.