I Åbo förra året träffade jag en tjej som skulle komma att bli en av mina närmaste vänner. I början var vi olika, jag hade svårt att förstå hennes finlandssvenska och hon hade svårt med min åländska, men vi hittade våra likheter.

Vi bor ett stenkast från varandra så vi är praktiskt taget grannar.

Efter bara tre månader av ny vänskap bestämde vi oss för att boka en resa till Frankrike innan sommaren började. Hon blev min guide genom hela staden, och med hennes kunskaper inom boxning kändes det helt tryggt att vandra runt på rivieran utan att behöva se sig en extra gång över axeln.

Jag tror att vi fann varandra så bra när vi upptäckte att hon var storasyster i sin familj och jag var lillasyster i min, då blev allt så självklart varför vi kan umgås så länge utan att trötta ut varandra.

Hon är lik min storasyster på många sätt. De båda kan läsa Google Maps på rätt sätt, hitta på flygplatser och förstå sig på kollektivtrafik. Vi lillasystrar är bättre på andra saker, som att hitta de bästa plaggen i våra storasystrars garderober.
 

När man reser med någon som är storasyster behöver man komma ihåg att vissa delar är obligatoriska. Sovmorgon kan man glömma, det gäller att stiga upp tidigt och få ut så mycket av dagen som möjligt. Helst en långpromenad innan solen går upp. Men det är kanske ganska bra ändå, sova kan man göra när man kommer hem från semestern.

Efter att ha hängt med varandra i ett år kom dagen då skolan tog slut och jag flyttade hem för sommaren och hon begav sig hem till Grankulla.
 

Nu hemma på Åland är det lite tomt utan hennes finlandssvenska, men som tur är, är världen liten. Hon har ju självklart släkt på Åland som hon ska besöka i mitten av sommaren och då får vi träffas igen.

Jag längtar efter att min kompis kommer till Åland, då får jag lära henne hur man använder kollektivtrafiken här.