Jag hade nyligen nöjet att få se ett äkta studentspex. Det var väldigt studentikost, vilket bland annat manifesterade sig i att en stor del av programbladet bestod av punschvisor och att man i pausen bjöds på punsch och fick vara med och sjunga visorna.

Jag påmindes också om begreppet ”omstart”, vilket publiken ropar när den vill att en scen ska tas om, eller om den vill ha ett extranummer.

Jag hade inte tänkt på den där omstartsgrejen sedan jag själv var student. Men sedan jag såg spexet har jag tänkt att jag borde ta med mig ljudet av en massa glada människor som i kör ropar ”omstart, omstart, omstart” och applicera det på mig själv i vissa situationer. Till exempel när jag halkar ur träningsrutinen och aldrig mer vill sätta min fot i gymmet.

Ett sådan tillfälle är givetvis nu, efter julhelgen. Det behövs bara några overksamma dagar med mycket mat och en trevlig bok för att träningen ska halka långt ner på listan över saker jag kan tänka mig att göra. Därför behövs snart, som så många gånger förr, en omstart.

Men vilken omstart det skulle kunna bli denna gång! En av årets bästa julklappar var nämligen mitt första par trådlösa hörlurar (jag vet att jag är väldigt, väldigt sen med att äga ett par sådana, men jag lyckas liksom aldrig uppbåda någon köplust till tekniska prylar).

Nu ska det bli intressant att se hur mycket roligare träningen kan bli med självvald musik på hög volym, i stället för med det knappt hörbara skvalet som jag tränat till under hösten.

Jag förväntar mig faktiskt en stor skillnad. Det är nästan så att jag ser Rocky Balboa framför mig, i träningsscenen med Bill Contis ”Gonna Fly Now”.

Men börjar jag redan i dag? Nja. Jag vet inte. Först behöver nog kören i mitt huvud egga på ett litet tag till. ”Omstart, omstart, omstart!”