Brage Andersson är född och uppvuxen på Vårdö och har varit kommunen trogen i alla år.

– Förutom en vecka då jag som nyfödd bodde i Sund tillsammans med min mamma. Det föddes många barn samtidigt och därför skickades mamma till sina föräldrar i Sund en vecka. Därför känner jag mig lite som en Sundsbo också.

Han gick i skola i Vårdö och drömmen om att gå till sjöss och arbeta i maskin förde in honom på sjömanslivet.

– Min far körde den första Vårdöfärjan som gick med passagerare och gods mellan Bomarsund och Stege. Då jag var 15 år fick jag jobba som matros ombord på den. Man fick inte arbeta i maskin innan man fyllt 18 år.

Den 6 april fick Brage Andersson mönstra på som eldare på ss Fanny. Det höll på att bli både hans första och sista resa.

– Fartyget var i så dåligt skick så när vi var lastade med kopparmalm i pellets och skulle till England och Holland började fartyget ta in vatten på Biscaya. Vi gick en hel vecka i sjunkande tillstånd till Brest i Frankrike. Det var på vippen att vi klarade oss.

Där fick de hjälp med att pumpa ur vatten och bli bogserade i hamn.

– Första dygnet i hamn låg vi utslagna. Men efter att vi fått en kall öl kändes livet bättre, säger Brage Andersson och skrattar.

Fartyget lappades provisoriskt och resan kunde fortsätta till Cardiff.

Fortsatte du arbeta på samma båt?

– Jag var tvungen att vara ett år för att få sjöpraktik. När jag kom hem från ss Fanny arbetade jag en tid på verkstad för det behövdes också verkstadspraktik. Jag jobbade inte på koleldade fartyg efter det.

Tre år i sträck till sjöss

Brage Andersson började studera till maskinmästare och 1960 var han klar med sina studier.

– Då hade jag inte några pengar kvar. Jag åkte till Sverige där bemanningsgubbarna sprang runt och värvade folk. Jag fick arbete på Johnson-linjen. I och med att jag var färdig med studierna och kunde visa upp mina papper fick jag anställning. Jag åkte ner till Göteborg för att vänta på ett fartyg som behövde en maskinist. Jag fick arbete på ms Seattle.

På ms Seattle arbetade Brage Andersson i ett år.

– Det var bra betalt. Men det fattades lite verkstadspraktik för att jag skulle få ut en behörighet.

När verkstadspraktiken var avklarad fick han arbete på en av Gustaf Eriksons nya båtar.

– Jag var med till Holland och hämtade den. Sedan gick vi mellan Syd- och Nordamerika. På den var jag i tre år i sträck. Jag var inte gift så jag tyckte att jag kunde arbeta och förtjäna pengar.

Efter att Brage Andersson kom hem träffade han sin blivande fru Valny. De byggde hus och bildade familj.

– Vi var gifta i 63 år innan hon gick bort i december i fjol.

Jakt och fiske

Brage Andersson kom sedan att köra Vårdöfärjan i 14 år innan han var med som övervakare då andra skärgårdsfärjor byggdes.

– Jag fick även vara med och köra dem då de kom från varvet. Sista båten som jag var på innan jag gick i pension var ms Alfågeln. Jag trivdes väldigt bra med att arbeta på skärgårdsfärjorna.

På fritiden var det främst jakt och fiske som intresserade Brage Andersson.

– Jag har skjutit 21 älgar och 40-50 sälar. Det första båthuset jag byggde målades med sälolja blandat med färg. Det lukta tran men färgen höll i 30 år innan jag behövde måla om.

Sälskinnen skickade han för att garvas eller så gav han bort dem.

– De fick ta dem som de var och garva dem själva.

Tävlingsskytte var ett annat intresse och Brage Andersson deltog i många åländska mästerskap.

– Jag tog hem bra många mästerskap. Det jag tyckte bäst om var nog älgskyttet. Jag tävlade både här hemma och utanför Åland. Jag har ett guld i lerduveskytte i A50-klassen.

Men han fick sluta med både jakten och tävlingsskyttet då synen blev allt sämre. Han var 55 år då han fick grönstarr men han fick behandling med droppar som stannade upp förloppet.

– Jag märkte att det var obehagligt och att jag såg allt sämre just innan jag gick i pension. Då jag var 82 år sköt jag mitt sista rådjur och min sjöfågelkvot. Följande år kunde jag inte skjuta längre.

Ännu för fem år sedan såg Brage Andersson så mycket att han kunde ta sig fram själv. Nu ser han bara ljus och mörker.

– Jag lät dem ta bort tv:n. Jag såg ju inget. Men radio lyssnar jag på varje dag. Jag lyssnar på allt vad som händer. Att följa med bygget av ms Viking Glory tycker jag har varit väldigt intressant.

Trots att Brage Andersson ser dåligt trivs han med livet.

– Jag har trivts med mitt arbete och jag trivs här. Jag är nöjd med mitt liv, säger han.

» Födelsedag 90 år

Brage Andersson

Namn: Bo Anders Brage Andersson.

Född: Den 6 april 1932 i Vårdö.

Bor: På Strömsgården i Vårdö.

Yrke: Pensionerad maskinmästare.

Familj: En son med familj och en son som avlidit och hans familj.

Intressen: Tidigare var jakt, fiske och sportskytte jubilarens stora intressen. I dag har jubilaren inte många intressen eftersom han är blind.

Firar: Firar med kaffe och tårta på Strömsgården.