Bobarhetsmetoden, som uppfanns av Kökarbon Christian Pleijel och vidareutvecklats vid Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi, har nu nått hela vägen till Kroatiens övärld.
Sedan starten har metoden använts i flera skärgårdskommuner, bland annat Kumlinge, Sottunga, Föglö, Borgå och Sibbo, och nu analyseras bobarheten på fyra öar i Pargas skärgård och på sex områden i Insjöfinland. Men att den nu sprids internationellt, markerar en betydande milstolpe.
”Det är en exportprodukt från Kökar, men annorlunda än Peders äppelcider, kökarsenap, fiolmusik eller berättelser – men ändå”, skriver Christian Pleijel i ett mejl.
För öbor, av öbor
Initiativet har vuxit genom ett europeiskt nätverk för nationella öföreningar, där Finlands organisationer aktivt deltagit. Pia Prost, projektledare vid Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi, ser den snabba spridningen som ett bevis på metodens relevans.
– Det är ett verktyg med vilket man mäter ett litet ösamhälles livskraft. Det som skiljer det från andra verktyg är att det är öborna själva som gör det. Det baseras helt på medborgarforskning, eftersom öar och mindre orter ofta inte har statistik som stämmer, säger hon.
Bobarhetsmetoden
• 2019 myntade Christian Pleijel begreppet bobarhet, eller habitability på engelska. Metoden utvecklades i samarbete med Kökarborna och har sedan förfinats och vidareutvecklats av Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi.
• Det är en metod för medborgarforskning där öbor själva kan analysera och beskriva hur det är att bo på sin ö. Med 45 indikatorer i sju olika områden kartläggs allt från service och kommunikationer till ensamhet och ekonomiska förhållanden. Poängen är att skapa en helhetsbild som kan hjälpa beslutsfattare att fatta bättre beslut.
• Handboken, skriven av Christian Pleijel, Pia Prost och Cecilia Lundberg är i nuläget översatt från svenska till finska, engelska och kroatiska.
En av nyckelpersonerna bakom att Kroatien fick upp ögonen för bobarhetsmetoden är EU-parlamentarikern Tonino Picula. Som ordförande för en intergrupp inom EU som jobbar med öfrågor blev han förtjust i idén.
– Vi har presenterat metoden i Bryssel, och där tyckte man att den var jätteintressant just eftersom den fyller ett hål, säger Pia Prost.
Fler länder på väg
Resultatet blev att bobarhetshandboken översattes till engelska och sedan vidare till kroatiska. I november presenterades metoden officiellt i Zagreb.
Det är dock inte bara i Kroatien som bobarhetsmetoden väcker intresse. Nu arbetar Pia Prost tillsammans med danska aktörer för att få ihop en ansökan för att genomföra projektet på fyra danska öar.
– Det rör på sig hela tiden. Vi försöker hålla i metoden så att den inte sprids i olika versioner, men vem som helst får använda den gratis – så länge de inte gör ändringar, säger hon.
Metoden har dock vissa justeringar att genomgå. Handboken skrevs innan kriget i Ukraina, och nu ser man att trygghetsindikatorerna behöver uppdateras med fler beredskapsfrågor.
– Det är jätteroligt att det används. Det handlar om att visa beslutsfattare hur det egentligen är att bo på en ö.