Varje måndagskväll samlas gruppen Stick och brinn för att umgås, handarbeta och diskutera om allt och inget.

Varför heter gruppen Stick och brinn?

– Vi handarbetar och diskuterar det som vi brinner för just den kvällen. Det ska vara en grupp dit man kan komma utan krav, säger Anki Lind.

– Det är en otvungen gemenskap. Man väljer själv om man vill sitta tyst och bara vara, säger Jenny Jansson.

Varför startades gruppen?

– För ett år sedan när jag började i församlingen som diakoniassistent upptäckte jag att det saknades en verksamhet för de som jobbar dagtid. Därför startade vi gruppen. Hit kan man komma utan anmälan, säger Anki Lind.

Vad gör ni?

– Vi håller på med olika hantverk, det är helt valfritt vad man vill göra. Gruppen är ny så vi provar oss fram lite. Kanske man kan bjuda in någon person som har något intressant att berätta eller någon som håller på med något som den personen vill visa upp, säger Anki Lind.

Till kvällens samling har förutom Jenny Jansson även Barbro Andersson, Sara Jansson, Angela Sjöberg, Mia Söderdahl, Gunilla Westin, Lisa Gustavsson och Maj-Britt Lind kommit.

– Jag tycker att det är bra och trevligt att en sådan här grupp startat, säger Sara Jansson.

– Det är bra att det finns ett ställe att komma till. Visst kan jag bjuda hem vänner men då kommer tankarna på om man har städat, vad man ska bjuda på och då blir det inte av, säger Angela Sjöberg.

Mycket på tapeten

Diskussionerna i gruppen kan variera beroende på vad som dyker upp.

– Förra gången var det mycket på tapeten. Bland annat att ungdomar mår dåligt i dag, säger Barbro Karlsson.

– Men politik har vi inte pratat ännu i alla fall, säger Lisa Gustavsson.

Anki Lind säger att hon till varje tillfälle förbereder en liten andakt.

– Men om diskussionerna går varma så avbryter jag inte, säger hon.

Flera av de som är på plats antingen virkar eller stickar. Men Angela Sjöberg klipper bönelappar.

– Lapparna finns i en bönekorg i kyrkan. Man kan ta en bön med sig när man går hem därifrån. Förra sommaren följde cirka 800 böner med ut, säger hon.

Jenny Jansson säger att hon samlat på sig en del böner och att hon nu ger dem vidare till andra.

– Jag gömmer dem lite här och där och hoppas att den som hittar bönen ska få lite glädje av den, säger hon.

Förutom diskussioner om olika ämnen dyker det emellanåt upp minnen som de berättar för varandra. Det kan vara minnen från skriftskolan eller andra minnen som etsat sig fast.

– Det ena ger det andra, säger Anki Lind.

Det bjuds också på kvällsfika och då får handarbetena vila ett tag och diskussionerna tar ny fart.

– Vi har väldigt trevligt tillsammans, säger Gunilla Westin.