Som liten spenderade Börje Lundqvist mycket tid på somrarna med sin far som var sjökapten. Ett av hans bästa minnen är från sommaren 1952 då hela familjen följde med fartyget S.S. Marina, på vilken hans far var kapten. Resan gick till Israel och pågick från slutet av maj till början av september.

Börje växte upp i Jomala och gick i Sviby skola. När familjen senare flyttade in till stan fortsatte han skolgången i Mariehamn. 

– Jag trivdes inte riktigt i grundskolan. Jag var lite av en dyslektiker så stavning var väldigt svårt för mig.

Efter praktik på Ålands kraftverk började Börje på den maskintekniska avdelningen på sjöfartsläroverket och avlade övermaskinmästarexamen. Han hade inget mål att bli sjöman utan ville prova att plugga vidare på Åland i stället för att ge sig ut på havet. 

– Vi hade en riktigt bra lärare som hette Karl Johan Edlund. Han inspirerade och fick mig att bli mer intresserad av skolan.

Efter avslutade studier på Åland sökte Börje en tjänst hos Stal-Laval i Finspång utanför Norrköping. Där fick han ett jobb som konstruktör på gasturbinavdelningen. Efter fyra år som konstruktör flyttade han till projektavdelningen och blev därefter rekryterad till försäljningsvadelningen.

Inbördeskrig i Angola

Under tiden på försäljningsavdelningen var Börje områdesansvarig för Sydostasien med bas i Singapore samt Västafrika med bas i Luanda, Angola. Det blev många resor och på den tiden var restiden till Singapore nästan 24 timmar. Han fick då vara med och sälja, prata med kunder och skapa stora projekt. Under samma tid läste Börje tvärteknisk vetenskap på halvdistans på Chalmers tekniska högskola. På så sätt kunde han fortsätta vara flexibel och resa inom jobbet. När Börje befann sig i Angola var det en portugisisk koloni. Samtidigt pågick det angolanska självständighetskriget som sedan blev starten på inbördeskriget 1975.

– Man visste aldrig när det kunde komma en kula genom fönstret så jag höll mig mest i badkaret och läste skolböckerna. Där var det säkrast. Kriget förstörde allt så det fanns nästan ingen mat. Vi åkte därför hem med jämna mellanrum för att hämta mat och kläder.

Jobb i Saudiarabien

Efter många år med ständigt resande kände Börje att det var nog. Han ville bo på ett och samma ställe hela tiden. Företaget erbjöd då ett jobb som chef för kraftsektorn på Stal-Laval. Jobbet var beläget i staden Riyadh i Saudiarabien.1985 flyttade han dit med sin hustru Anne-Maj Lundqvist. Hon hade varit hemma länge och skött om barnen som nu kunde stå på egna ben.

– Vi trivdes bra i Saudirabien men vi fick anpassa oss till de lokala reglerna och deras seder och bruk. Dagarna var varma, på sommaren var det över 50 grader i skuggan.

Då kvinnor inte fick arbeta i Saudiarabien spenderade Anne-Maj mycket tid på compounden där de bodde. Hon lärde sig väva, spelade badminton och umgicks med de andra fruarna som bodde där.

– Sedan hade vi ofta besök av släktingar som ville hälsa på, säger Anne-Maj.

 Fyra år senare fick Börje ett erbjudande att flytta till Cypern för att sköta marknadsföringen för Mellanöstern. De flyttade dit och stannade där i ett år. 

– Vi hade det bra där. Men folk var avundsjuka. När vi fick samtal hemifrån sa de ofta ”ligger du på beachen nu va?”, säger Börje och skrattar.

15 år i Dubai

Under tiden på Cypern bildades teknikbolaget ABB som var en sammanslagning av företagen Asea och BBC.

– BBC var stora i Mellanöstern så ABB erbjöd mig att flytta till Dubai för att starta ett nytt serviceföretag. Dubai var en bra bostadsort men våra kunder fanns i länderna runt Persiska viken så det blev ännu en gång mycket resande.

När serviceföretaget inte fungerade kom ett nytt erbjudande – att bli regional försäljningschef för olje- och gasindustrin i hela Mellanöstern. Börje antog utmaningen.

I Dubai var Anne-Maj mycket involverad i den skandinaviska sjömanskyrkan. Det var en bra mötesplats för nykomlingar och speciellt för familjer. Där sysselsatte hon sig mycket med bland annat handarbete.

Överlag har både Börje och Anne-Maj trivts bra på alla platser de bott på.

– Det har varit ett mycket intressant och ombytligt liv och vi ångrar inte att vi tog chansen att arbeta utomlands. Givetvis har det även haft sina nackdelar att vara borta från Åland i nästan 50 år men vi har hållit kontakten med Åland hela tiden, säger Börje.

Efter 15 år i Dubai flyttade de tillbaka till Åland. På somrarna spenderar de tiden på sommarstället i södra Flaka och fyra månader om året åker de till sitt andra sommarställe i Spanien.

– Man kan säga att vi har fler bekanta ute i världen än hemma, säger Börje.