Kristine Dzene är ledare för den nya gruppen där nyinflyttade kan komma med sina barn till Rädda barnens Öppna förskola i Mariehamn.
– Jag är själv inflyttad men har bott här i sju år. Jag vill hjälpa till att informera om vad man kan göra med sina barn förutom att vara hemma på lekplatsen. Jag har också min dotter Gabriella Logoss med här så hon får leka med andra barn, säger Kristine.
Då Rädda barnen på Åland erbjöd att i liten skala testa på att erbjuda tillfällen för inflyttade med barn att komma till Öppna förskolan tyckte Kristine att det var en väldigt bra idé.
– Det är bra att till en början ha en liten grupp där alla är nyinflyttade. Då behöver ingen känna sig blyg eller rädd för att man kan för lite svenska. Att komma till en större grupp där alla pratar svenska kan vara ett för stort steg att ta, säger Kristine.
Nu har gruppen träffats i ungefär en månad och det har varit mellan fem och tio barn med föräldrar på plats två gånger i veckan.
– Det är viktigt att som nyinflyttad få chansen att träffa andra vuxna och att barnen får leka med andra barn. Jag vet det av egen erfarenhet, säger hon.
Vad gör ni här?
– Vi sjunger sånger, fikar och umgås. Barnen får leka och föräldrarna får prata. Jag försöker informera om olika platser dit man kan ta barnen som till exempel biblioteket, museer och andra platser. Ålänningar vet redan vart de kan gå men inte de nyinflyttade, säger Kristine.
Viktigt att integreras i samhället
Pille Raig håller med Kristine. Hon hade ingen aning om vad hon kunde göra med sin son.
– Vi var hemma på lekplatsen, ensamma. De flesta andra jobbar på dagarna. Då vi fick chansen att komma med i den här gruppen blev jag väldigt glad, säger hon.
Efter att hon i ett och ett halvt år varit hemma med sin son Airon kände hon att hon till och med började glömma den svenska hon lärt sig.
– Jag pratade inte svenska så ofta. Jag blev allt mer osäker på språket men nu då jag kommit med här så pratar jag jättemycket. Det är Kristines förtjänst. Både jag och Airon längtar till dessa dagar då vi kan gå hit, säger Pille.
Språkkunskaperna i svenska kan variera men med tiden vågar deltagarna prata mer och mer med varandra.
– Jag bara pratar. Jag vågar det då jag är här med mina barn, säger Iyad Almonajad som är på plats med sonen Foad och dottern Swsan.
Han tycker att det är bra att barnen också får chans att komma hemifrån och träffa andra barn.
– Foad frågar hela tiden när det är dags att gå på dagis. Han kallar dessa träffar för dagis, säger Iyad glatt.
Kristine tycker att det är ett väldigt bra sätt för att integrera nyinflyttade i samhället genom att de får träffas, umgås och få möjlighet att prata svenska tillsammans.
– Det är sedan lättare för dem att våga ta sig ut och delta i andra verksamheter som ordnas, säger Kristine.
Nya vänner
Baiba Samtabiose är på Öppna förskolan tillsammans med sin son Toms Veismanis.
– Jag kan inte så mycket svenska. Jag pratar engelska om jag inte kan säga vad jag vill på svenska. Jag ska börja skolan i höst och då blir det svårare att komma hit. Det tycker jag är synd för det här är jättebra, säger hon.
Barnen springer runt och leker med varandra. Swsan leker i den lilla lekstugan. Hon serverar kaffe genom fönstret. Lillebror Foad vill också vara med och då kommer också kompisen Airon in i lekstugan.
– Det är så roligt att se att också barnen får nya vänner, säger Pille.
Toms har hittat en bil som han vill leka med. Men då mamma Baiba börjar städa undan leksakerna tycker han det är säkrast att komma och hjälpa henne.
Det är snart dags att avsluta stunden i Öppna förskolans lokaler och promenera ner till biblioteket.
– Där finns ett jättetrevligt sagorum där det finns leksaker och böcker för barn. Det är ett ställe som nyinflyttade kanske inte vet att de kan ta sina barn till. Vi har också varit till Lilla holmen på besök tidigare, säger Kristine medan hon plockar undan de sista leksakerna. 

Nina Eriksson