Första gången Norra Ålands församling ordnade karakaffe, kaffe för karlar, i församlingshemmet i Sund kom 14 herrar.
– Det var på initiativ från Fredrik Lindeman som vi började ordna detta. Vi vet än så länge inte hur det kommer att utvecklas. Men förhoppningen är att vi kan bjuda in någon och föreläsa. Det beror på vad deltagarna vill, säger Outi Laukkanen.
Till dagens träff har Marie-Louise Nordberg och Bengt Grunér från Den Inre Oasen kommit för att berätta om renoveringen och upprustningen av den gamla prästgården.
– Det var flera som förra gången funderade på hur allt framskrider där, säger Outi Laukkanen.
Per-Olof Mattsson har kommit till karakaffet för att träffa folk och prata bort en stund.
– Jag tycker att det är en bra idé men i dag verkar det vara lite manspillan, säger han.
Bengt Grunér kommer med en öppen mjölktetra under armen. I den har han en snidad gubbe som han tar fram.
– Det här är Mattas Gustav gjord av Runar Salminen från Vårdö. Trägubben har legat i en byrålåda i årtionden så jag tyckte att det var dags för honom att komma ut och träffa lite folk, säger Bengt Grunér och skrattar.
Runt kaffebordet sitter Gunnar Sjöblom, Elis Karlsson, Petter Johansson, Per-Olof Mattsson, Tommy Karlsson och Frej Högberg. Outi Laukkanen serverar kaffe och på bordet finns det hembakat kaffebröd.
Tommy Karlsson tycker att det är bra att det ordnas karakaffe.
– Man slipper sitta vid datorn eller tv:n hela dagarna utan man kommer ut och träffar andra, säger han.
Ger en slant till Matbanken
Frej Högberg som bor i Saltvik kommer gärna till Sund för att umgås.
– Jag kommer gärna hit för jag tycker att det är så trevligt här, säger han.
Har ni några önskemål om vad ni ska göra?
–Jag tycker att det tillsvidare räcker med att dricka kaffe och prata, säger Petter Johansson.
När kaffet är serverat skickar Outi Laukkanen runt en skål där de som är närvarande kan lägga en slant som sedan ska gå till Matbankens verksamhet.
– Att ge lite kaffepengar skadar inte, säger Tommy Karlsson.
Sedan är det dags för Marie-Louise Nordberg att berätta om renoveringen av prästgården och hur långt man kommit med den.
– I ett kulturellt hus från 1788 stöter man på både det ena och andra. Men det går framåt. Jag har lite bilder och information med mig som jag skickar runt så får ni lite information innan vi går till prästgården på rundtur, säger hon.
Diskussionerna och frågorna är många och en hel del frågetecken får sin förklaring bara herrarna får diskutera ihop sig.
Marie-Louise Nordberg berättar också om framtidsplanerna.
– Vi behöver fortsätta med att söka pengar till projektet för nu är de nästan slut. Vi får lita på vår Herre och att han håller en hand över projektet.
Hon berättar även om stillhetens trädgård som är under uppbyggnad utomhus.
– Det är meningen att man ska kunna sitta där och njuta. Den är uppbyggd med olika rum där man kan hitta sin favoritplats. Den kommer att vara tillgänglig även för de med rullstol och rullator, säger Marie-Louise Nordberg.
När kaffet är uppdrucket är det dags för deltagarna att förflytta sig till prästgården för att få intresset för huset stillat.