– Vi trivs så bra här på Åland. Man blir bara mer och mer förtjust i platsen ju äldre man blir. Med tanke på världsläget och allt som händer så tror jag inte att man kan bo på någon bättre plats, säger Trygve Sundblom.

Trygve Sundblom fick jobb på landskapsregeringen som lantbruksrådgivare efter att ha studerat färdigt. Efter två år blev han erbjuden jobbet som verkställande direktör för Ålands andelsslakteri och där stannade han i tre år. Hellesby gård i Hammarland stod näst på tur då han blev vd och fick arbeta med förädling och slakt av kyckling tills gården lades ner.

Vid årsskiftet 1991 till 1992 flyttade Trygve och hans fru Inger Marie till gården och 1995 tog de över gårdsdriften tillsammans.

– Under dessa år arbetade jag på två jobb samtidigt, det blev nog ganska stressigt och jag var nästan nära att gå in i väggen ett tag, konstaterar Trygve Sundblom.

När han sedan gick över till att endast arbeta som mjölkbonde på den egna gården upplevde han att han fick en bättre struktur och mer kontroll över situationen.

– Stress är nog roten till mycket ont och problem för folk i dagens läge, konstaterar han.

Gemensamma krafter

– Min fru Inger Marie har gjort en enorm insats. Vi hade små barn då vi tog över gården och hon drog ett stort lass med det. Dessutom hjälpte min mamma också till med mjölkningen, säger han.

Paret träffades när de studerade till agronom utanför Oslo och har sedan dess hängt ihop. När de tog över gårdsdriften var det något som de gjorde tillsammans. Nyligen beslöt de att de skulle avveckla gården och sälja bort boskapen. I november 2021 sålde de sina sista djur från gården.

– Vi hade bestämt tidigare att vi skulle avveckla verksamheten när vi fyller 60. Dessutom hittade vi bra nya hem till vår boskap hos unga drivna bönder i Österbotten så det känns väldigt fint, säger Trygve Sundblom.

Att arbeta som mjölkbonde har varit ett krävande arbete som inneburit att parets dagar börjat 05.30 på morgonen och ofta pågått ända till 19.30 på kvällen.

– Det är ett slitsamt arbete och det tär på kroppen. Fastän vi hade duktiga avbytare så var vi bara lediga två eller tre dagar per månad året runt. Vi ville sluta i tid så att vi ännu orkar med annat, säger han.

Nu sysslar han med olika former av extraknäck och hoppas på att han kan fortsätta med det till pensionen.

– Jag hoppas att jag inte behöver ta ett fast jobb. När man har kommit så här långt i livet kan man leva lite enklare och har inte så höga krav, säger han och ler.

Stor skillnad i stressnivå

– Den största skillnaden jag märkt efter att vi avslutat mjölkproduktionen här på gården är att det blir mer rum uppe i skallen. Du slipper gå runt med alla planer och tankar kring verksamheten hela tiden. Det blir stressigt när du behöver ligga steget före hela tiden. Sedan är det först när du loggar ut från jobbet som du känner hur skönt det är att slappna av, säger Trygve Sundblom.

Nu för tiden har han även mer tid för golf som är ett av hans stora intressen. Dessutom går Trygve och frun Inger Marie på skogspromenader varje dag. På hösten får han njuta av ännu ett intresse i form av jakt.

– Jag har varit van att ha många bollar i luften och nu när jag kan slappna av tycker jag att det är otroligt behagligt och skönt.

Möckelgräs har varit Trygve Sundbloms hem under hela hans liv om man räknar bort studieåren i Norge.

– Jag känner mig otroligt lyckligt lottad, särskilt när man blir äldre tänker man tillbaka och ser hur fin barndom vi hade här. Våra föräldrar var inte lika vallande som dagens föräldrar, vi simmade på stranden och sprang runt med djuren och allt gick ju bra, säger han.

Ser stor potential hos nya unga bönder

Att nästa generations lantbrukare tar vid ser Trygve Sundblom som en bra sak.

– Vi funderade många gånger på att bygga ut men det fanns inte naturliga förutsättningar för det, säger han.

I och med att tekniken utvecklats så mycket under de senaste tio åren fick paret välja om de ville renovera hela produktionen eller om de hellre avvecklade den.

– När man är ung ser man på saker på ett helt annat sätt. Dagens unga bönder är väldigt drivna och jag tror verkligen på den yngre generationen. En del kanske satsar lite väl hårt, men de ser bara möjligheter och inte problem, säger han.

Även om han ser positivt på den yngre generationen av lantbrukare så hoppas han att de ändå tar sig tid att ta råd av äldre.