Äpplet tillhör Ålands urinvånare.
– Man har funnit spår av vildapel i utgrävningarna i Jettböle, men de odlade äpplena kom till Åland med kyrkan, säger vikarierande antikvarie Conny Andersson.
För att odla fram nya äppelsorter räcker det inte med att kasta frön i jorden. Det är en komplicerad process som bygger på ympning, alltså att att plantera en främmande växtdel på en liknande växt.
– Därför tillhörde äppelodling länge överklassmiljöerna. Vanliga gårdar hade inga äppelträd förrän vid slutet av 1700-talet, början av 1800-talet, säger Conny Andersson.
Bild
Utställningen citerar provinsialläkaren Fredric Wilhelm Radloff som i sin ”Beskrivning över Åland” från 1795 nämner ett antal fina gårdar med trädgårdar. Men vad gäller allmogens trädgårdsplanteringar skriver han att ”Fruktbärande träd äro sällsynte vid Bondgårdar. Uti Sunds Socken finnas likväl åtskilliga hemman försedde med några äppelträd.”
Äldsta äppelträdet
Utställningen lyfter speciellt fram den i dag försvunna Jomalaherrgården Joppe, som hade sin storhetstid i slutet av 1700-talet. Ännu i dag kan man från landsvägen väster om Jomala by se ett tiotal stora äppelträd. Träden är omkring 250 år gamla och tillhör de tjockaste i landet.
– Här finns troligen Ålands äldsta äppelträd, säger Conny Andersson.
Den moderna äppelodlingen på Åland har mycket att tacka trädgårdskonsulent Fridtjof Mörn, som förärats hederstiteln ”fruktodlingens apostel”. Han fick den första tjänsten som trädgårdskonsulent när den inrättades 1928 av landskapsnämnden. Bland arbetsuppgifterna ingick bland annat odlingsrådgivning, öka trädgårdarnas ekonomiska avkastning, planering av trädgårdsanläggningar, undervisning i trädgårdsskötsel samt att vidta skyddsåtgärder vid insektsangrepp. Fridtjof Mörn drev även populära plantskolor i Saltvik och Finström.
Bild
Fridtjof Mörn var lärjunge till Fridolf Sundberg som brukar kallas ”det åländska jordbrukets apostel”. Han fungerade från början av 1900-talet som Finska hushållningssällskapets instruktör inom trädgårdsodling och jordbruk på Åland, och etablerade en plantskola och försöksodling på gården Örnäs i Finström som blev ett kunskapscentrum.
Moderna äppelodlingen
På 1940-talet började ett gäng pionjärer odla äpplen i större skala, och i början av 1950-talet bildades Ålands fruktodlarförening. I dag är äpplet Ålands viktigaste jordbruksprodukt. 70 procent av alla äpplen som odlas i landet kommer från någon av landskapets över 30 yrkesmässiga äppelodlingar.
– Numera använder man moderna verktyg som gps-styrda maskiner, datorstyrd individuell skötsel för varje träd och hagelkanoner för att upplösa hotande hagelskurar, säger Graham Robins.
Men utställningen handlar inte bara om historia utan även om äpplets plats i vardagsliv och myt. På ett av de stora träden, målade av utställningens illustratör Petri Allinen, sitter en rad äpplen med citat och annorlunda fakta om frukten.
– Vi har till exempel det blå äpplet som Johan lockar Katrina med i Sally Salminens roman, säger Graham Robins.
För de yngre besökarna finns pussel och spel på äppeltema, och en måttställning för att ta reda på hur många äpplen hög man är.
Utställningen invigs i kväll klockan 17–19 och visas sedan till den 7 januari.
» Ny utställning Ålands kulturhistoriska museum
”Äppel päppel”
Var: Ålands kulturhistoriska museum.
Visas: Den 5 oktober till den 7 januari.
Vernissage: I kväll, torsdag, klockan 17–19.
Övrigt: Den 18 november föreläser fil dr Katja Brandt om ”Äpplets kulturhistoriska betydelse från myt till mun”.