Man har här utan tvivel att göra med 1939 års intressantaste byggnadsföretag i Mariehamn.
Så skrev Ålandstidningen den 22 december 1938 och presenterade i bild arkitekt Erik Bryggmans modell av bostads- och biohus på den så kallade brandkårstomten, idag bio Savoy-tomten.
ARKITEKTUR Som alla vet genomfördes aldrig arkitektens hela plan. Krig och dåliga tider kom emellan och bara biografdelen byggdes medan resten av tomten använts som parkeringsplats.
Foto: Sebba Södergård
Vi fortsätter citera tidningen 1938: Den intressantaste av dessa två byggnader är otvivelaktigt den mot Brunnsgatan (dagens Ålandsvägen) belägna, som visar en för orten alldeles ny byggform, funkis.
Hajar till
Tidningen fick också en pratstund med arkitekt Erik Bryggman från Åbo, som "lämnade några orienterande uppgifter om det förestående storbygget".
-Jag förstår så väl att man här på Åland i första ögonblicket "hajar till" inför detta sätt att bygga ett boningshus, men det är både modernt och ändamålsenligt, sade arkitekten.
Han beskriver byggnaden som "fyra kuber, förskjutna i förhållande till varandra". På det viset blir alla lokaler ljusare eftersom alla är hörnlokaler. Allt från ettor till fyror var planerade för bostadshuset.
Bakom bygget stod bolaget Nya fastighetsbolaget bestående av Algot Johansson, Carl Rundberg, Frank Eriksson och Erik Jansson.
Tredje biograf
FAKTA
ERIK BRYGGMAN 1891-1955
Yrke: arkitekt
Stil: Under 1920-talet genomgick EB en klassicistisk fas, som efter kontakt med den internationella modernismen övergick i funktionalism.
Kända EB-byggnader i Åbo: biografen Kinopalatsi, Boktornet, Studentkåren, Uppståndelsekapellet och Studenthemmet vid Tavastgatan
Byggnaden "inne på gården" skulle bli stadens tredje biograf. Dåförtiden fanns redan två biografer i Mariehamn, till skillnad mot nutidens.
Arkitekten förklarar i intervjun att bion med stor förhall "är avsedd att rymma inte mindre än 400 personer". I fråga om ventilation och akustik ska alla tänkbara nutida moderna principer tillämpas.
I biohuset skulle man också ha ett konditori och en trappa upp ett kafé med takservering.
I slutet av artikeln sägs att arkitekten ska ha ritningarna till hela komplexet färdiga på vårvintern 1939, "varefter arbetet fortast möjligt sättes i gång, så att byggnadskomplexet står färdigt på hösten."
Mariehamn går framåt, skriver den för oss okände journalisten.
Så här, 70 år senare, finns det anledning att kontra med: gör det?
Tänk om de nya ägarna till bio Savoy och tomten skulle förverkliga Bryggmans hela idé bättre sent än aldrig.
Ålandstidningen