Uppmaningen vara att komma till Stadshusparken i Mariehamn på onsdag klockan fem för att vädra sin folkdräkt. När Ålandstidningen kom på plats tio minuter senare var det full fart på både folkmusiken och ägarna till folkdräkterna.– Jag har velat haft en folkdräkt länge och köpte den här i somras på en marknad, säger Sara-Li Mattsson som numera har en helt komplett Jomaladräkt att bära vid festliga tillfällen.Den tidigare ägaren hade både vävt tyget och gjort broderierna för egen hand.– Det tog henne tre år, noterar Sara Li Mattsson.Då bär du den med respekt!– Ja det gör jag verkligen, säger Sara-Li Mattsson som gärna kan tänka sig att bära dräkten vid festligheter som midsommar och bröllop.Tove Manselin hade i sin tur en Lemlandsdräkt på sig.– Det är bara andra gången som jag bär den. Första gången var på sig en kusinträff med bondetema, förklarar hon.Lemlandsdräkten skiljer sin från många andra dräkter genom att ränderna på kjolen går horisontellt.– Men den är inte helt komplett. Hättan ska ha ett broderi och det ska finnas en broderad ficka till. Och jag har inte rätt skor eller strumpor heller, avslöjar Tove Manselin.Dräkten har hon fått av sin mamma och den tillhörande sjalen är inte i original.– Den ska också vara vit och gul som kjolen, säger Tove Manselin och berättar att tyget vävdes under kriget.– På den tiden tog de var lite vad de fick tag i för tyger och garner, säger hon.Ska du försöka få dräkten komplett?– Inte just nu men kanske i framtiden.
 

Thomas Jonsson